Inkommen, även förvildad, bofast.
Möjligen inkommen med vallfrö (jfr Johansson ovan), men uppenbarligen även odlad (se Buttle nedan; Johansson 1998). Under våra inventeringar påträffades gul kamklint på gräsmark (återfynd av en äldre lokal) och i en vägkant. Tre äldre uppgifter har noterats på och vid kyrkogårdar, vilket kan tyda på att gul kamklint kommit in med gräsfrö.
Första fynd
Johansson (1897, C. ochroleuca): ”Förvildad i gräsvallar. Tingstäde (Lh!); Träkumla kkogård!; Klintehamn!”. Första litteraturuppgift för Sverige (Nordstedt 1920, Hylander 1970). Tidigast samlad på en åkerren vid Myrvälder i Tingstäde 1883 (K.J. Lönnroth i GB, S). Gul kamklint rapporterades som förvildad (vid fortet) 1913 (Fr i LD) och samlades även från detta område (nära kyrkan, fästningen, Tingstädeåsen) fram till 1922 (Fr i GB, S). Det finns också belägg från Tingstäde, utan lokal, 1911 (M. Engstedt i S), 1915 (R. Jäderholm i LD), 1917 (A. Berggren i S). Gul kamklint finns ännu kvar i gräsmark nordost om kyrkan, ca 20 ex. 1994 (166742 640479 BL, BGJ, JP m.fl.; BGJ i S, ÅS i LD; Johansson 1998) till 2015 (DN).
Utbredning
Sällsynt, 2 kartblad, 2 km2-rutor.
Lokaler
Uppgifter sedan 1983:
– Follingbo, Langs hage, mittemot hus och nära en väg, ett bestånd 1996 (164900 638878 GI; denna lokal avsågs hos Johansson 1998), 2005 (ASn i ARK).
– Tingstäde, se primäruppgift.
Äldre uppgifter:
– Klinte, se primäruppgift.
– Träkumla, se primäruppgift.
– Visby, österut, 1922 (Fr i LD, S), 1942 (Fr i LD, S).
– Buttle, Buttlegårde, på gammal tomt, 1946 (Fr i GB, LD).
– Stenkyrka, kyrkogården, 1894 (TV i OHN).
– Tingstäde, se primäruppgift.