Inkommen, bofast.
Förmodligen inkommen till Gotland i samband med myrutdikningarna, senare troligen även spridd med järnvägstrafiken. Huvudsakligen på torvjord i utdikade myrar, diken och kanaler; även i grustag och vägkanter samt på körvägar och sandiga till grusiga backar. Johansson (1897, 1910b) angav, förutom primärfyndet i Vänge, bara tre växtplatser. Under 1910-talet tillkom tre nya lokaler, men ett större antal nya fynd gjordes först 1920–50, då ytterligare 22 lokaler blev kända (Fries 1925, 1934, 1942, Fries ms). Förutom i dikade myrar fanns nu även många lokaler (en tredjedel av samtliga) i anslutning till öns järnvägsnät.
Antalet lokaler som påträffats under vår inventeringsperiod är något mindre än antalet äldre lokaler. Det handlar nästan helt om nya fynd; endast i två fall har vi funnit sandtrav i samma områden som tidigare: Vänge 800 m nordväst om Gandarve (samlad från Vänge, Brogardsmyr, 1880–98) och Norrlanda 1,1 km sydväst om kyrkan (från Norrlanda myr noterad 1909).
Endast vanlig sandtrav ssp. arenosa är känd från Gotland.
Första fynd
Utbredning
Sällsynt, 15 kartblad, 26 km2-rutor.
Lokaler
uppgifter sedan 1983:
– Vamlingbo, Lojsta, Hejde, Atlingbo, Östergarn, Vänge, Sjonhem, Viklau, Norrlanda, Fole, Martebo, Hejnum, Bäl, Boge och Hangvar.
äldre uppgifter (före 1920):
– Stånga, stationen, 1913 (Fries 1914).
– Visby, Visborgs slätt, enstaka 1907–09 (Fr enligt Johansson 1910b).
– Guldrupe, odlad myr V kyrkan, 1912 (KJ i UPS).
– Vänge, se primäruppgift.
– Viklau, längs vägen nära kyrkan (TV enligt Johansson 1897).
– Dalhem, i Tallmyr vid Näsungs (Fries 1917).
– Norrlanda, i myren ymnigt (Le & KJ enligt Johansson 1910b).
övriga äldre uppgifter:
– Levide, Lau (?, Lausmyr), Ardre, Sproge, Klinte, Roma, Follingbo, Ganthem, Vallstena, Källunge, Tingstäde, Othem och Lärbro.
