Ursprunglig.
Ängsmark, såväl torr som frisk till fuktig, alvarmark, fuktängar, skogsmark; gärna i kulturpåverkade miljöer som trädgårdar, igenlagda grustag och liknande. Brunört är tålig mot tramp, gräsklippning och bete. Enligt Johansson (1897) förekom brunört ”allestädes”. Det gäller också i dag: den finns spridd över hela Gotland och har noterats i en relativt stor del av provrutorna.

Exemplar med vita (först noterat av Nyman 1842), rosa (Matsson 1895) eller ljusblå blommor (Larsson 1994) är inte sällsynta.