Ursprunglig.
Vätar, kärr och fuktig ängsmark. Slätmaskros är svår att skilja från vätmaskros T. limnanthes; för säker bestämning krävs mogna frukter (som är nästan släta hos slätmaskros; taggiga hos vätmaskros). Bara ett fåtal nutida lokaler är kända (Småland, Öland och Gotland). Den är känd bara från Sverige och genom en äldre uppgift från Estland.
[Taraxacum lividum:
Gotlands Botaniska Förening (1994) i Förteckning över Gotlands kärlväxter. Uppgiften härrör från C.I. Sahlin (i brev), som använde namnet T. lividum för slätmaskros T. lissocarpum, se denna art ovan.]
Första fynd
Dahlstedt (1908, som T. palustre ssp. lissocarpum): Gotland, Mästermyr. Utförligare behandlad hos Dahlstedt (1928), men här fick arten en vidare avgränsning än vad den har i dag. Samlad 1901 i Mästermyr (Anonym; belägg av odlade ex. ur frön från Mästermyr leg. H. Dahlstedt i S vid. J. Kirschner & J. Št ˇe pánek 1998); typexemplar för arten.
Utbredning
Sällsynt, 1 kartblad, 1 km2-ruta.
Lokaler
Uppgifter sedan 1983:
– Öja, 700 m O Björklunda, kalkkärr, 1996 (1651-- 6327-- CFL & HØ).
Äldre uppgifter (vi har bara tagit med uppgifter med belägg som är granskade av Kirschner & Štěpánek – Eksta, Hejnum 1943 och Boge – eller av G. Haglund eller H. Rydberg):
– Sundre, NO kyrkan, vid s.v. hörnet av Muskmyr, alvar, 1946 (G. Haglund i herb. CFL).
– Vamlingbo, Gervalds, myr under littorinagränsvallen (BP i UME det. G. Haglund 1946).
– Mästermyr, se primäruppgift.
– Eksta, löväng nära kyrkan, 1963 (CFL, BS & HS i H); V landsvägen till Burgsvik, 1963 (CFL, BS & HS i H).
– Hejdeby, 1 km V kyrkan, i kanten av en vät, 1942 (BP i UME det. G. Haglund 1942).
– Hejnum, Kallgatburg, 1943 (BP i S); ca 2 km O kyrkan, i vät, 1943 (BP i UME det. G. Haglund 1943).
– Boge, ca 2 km V Boge kors, 1977 (S. Nordenstam & E. Evers).
– Fårö, S Verkegards, vid infarten till Klintängarna, på fuktig mark vid ägoväg, 1946 (G. Haglund i S conf. H. Rydberg; Rydberg 2006); V Simunds, i liten vät, 1943 (BP i S conf. H. Rydberg; Rydberg 2006).