Ursprunglig.
Öppet och fuktigt, i något torrare delar av källmyrar med gräs och starr, i kanterna av diken genom källmyrar och liknande miljöer. Ett fynd i grustag med utsipprande grundvatten. Blomningen börjar först i augusti och kan fortgå in i oktober. Sen ängsgentiana har troligen alltid varit sällsynt, men den bör tidigare ha funnits på fler växtplatser som senare förstörts genom utdikning.
Exemplar med vita blommor har setts vid ett tillfälle, i Lojsta 2002 (JP).
Första fynd
Murbeck (1892): Storugns i Lärbro. Här samlades sen ängsgentiana av P.C. Afzelius, som besökte Gotland 1841 och 1845 (odaterat belägg i UPS, G. axillaris [= var. amarella] det. G. Samuelsson). Kollekten är även granskad av S. Murbeck och utgör troligen grunden för förstauppgiften.
Utbredning
Sällsynt, 19 kartblad, 36 km2-rutor.
Lokaler
Uppgifter sedan 1983 (hit har även förts fynd som gjorts under perioden augusti till oktober, även om de inte bestämts till underart; de flesta i Petersson 2004d): – Levide, Gerum, Fardhem, Lojsta, Stånga, Etelhem, Ardre, Fröjel, Hejde, Tofta, Buttle, Gothem, Lummelunda, Stenkyrka, Tingstäde, Boge, Othem, Hangvar och Rute.
Äldre uppgifter: – Lojsta, Klinte, Hejde, Mästerby, Sanda, Västergarn, Tofta, Visby, Vallstena, Väskinde, Lummelunda, Stenkyrka, Tingstäde, Othem, Lärbro och Rute.
Osäkra eller oriktiga uppgifter: – Vallstena, ”O. Olsson!” (Johansson 1897); hagen vid kyrkan, 17/9 1900 (O. Olsson i LD, OHN, S, men beläggen i LD och OHN, etiketterade G. amarella *axillaris, har ombestämts till sumpgentiana G. uliginosa (LD det. J. Petersson, H. Wittzell, OHN det. Å. Rühling); belägget i S är emellertid bekräftat som G. amarella var. lingulata av T. Karlsson 2015. Olsson tog även samma dag belägg härifrån, som han själv bestämde till sumpgentiana. Möjligen har det skett en etikettsförväxling.
