Förvildad, kvarstående, tillfällig.
Känd från tre växtplatser, alla i miljöer skapade av människan. På två av dem, ett grustag och en stenbrottsbotten, kan daggvide knappast vara planterat; på den tredje är det troligen kvarstående.
Första fynd
Utbredning
Sällsynt, 3 kartblad, 3 km2-rutor.
Lokaler
uppgifter sedan 1983 (Johansson & Larsson 1996):
– Eskelhem, 300 m SO Toftagården, lekplats på sand, troligen planterad, ca 1992 (164028 637568 EBJ).
– Visby, 300 m NV Skrubbs travbana, i fuktigt grustag invid f.d. silikattegelfabriken, ca 1990 (165040 639130 TR, BGJ).
– Hangvar, 1,7 km V Kappelshamn, ett 6–8 m högt, flerstammigt honträd i stenbrott 1992 (167530 641780 BGJ).
äldre uppgifter:
– Bro, 1897 (O. Olsson i VI), troligen odlat.
– Rute, ett stort ex. vid åkerdike SV kyrkan 1950 (BP i UME).