knärot
Goodyera repens
Mer information om arten

Ursprunglig.
En framträdande biotop för knärot är barrskog eller lövskog på sandigt underlag, gärna på något sluttande mark, oftast skuggigt men ibland även solexponerat, t.ex. i kanten av mjölonmattor mellan rand- och stranddyner på Gotska Sandön, dock alltid med relativt hög markfuktighet. På Gotland finner man dock ofta knärot även i barrskog på hård kalksten och över kalkgrus på f.d. strandvallar. Den har då rötterna i ett tjockt mosstäcke, isolerade från kalkpåverkan.

Under våra inventeringar funnen i Sundre, Vamlingbo, Ardre, Eksta, Tofta, Gammelgarn, Kräklingbo, Anga, Norrlanda, Hörsne, Gothem, Vallstena, Stenkyrka, Hejnum, Bäl, Hellvi, Hangvar, Hall, Fleringe, Rute och Fårö, både på Fårö och på Gotska Sandön. Äldre fynd är också gjorda i Hemse, Lojsta, Västerhejde, Hejdeby, Tingstäde och Bunge. Johansson (1897) redovisade bara 7 lokaler för knärot. Pettersson (1958 s. 97) markerade 24 lokaler. På en tredjedel av dessa är knärot inte påträffad i dag; å andra sidan har mer än 50 nya lokaler blivt kända sedan 1958, vilket tyder på en ökning under 1900-talet.

År 2011 inventerades knärot tämligen noggrant, och drygt 19 000 blommande stänglar inräknades (ej heltäckande inventerat på Gotska Sandön; Ingmansson 2011). Den rikaste lokalen fanns 1 km norr om Västös i Hall, där knärot växte spridd i skogarna nära kalkugnen med ca 8 000 stänglar (t.ex. 167532 642368 LÅP). Från Västös är den känd sedan 1840 (D.S. Högberg i S, UPS).

Knärot är rödlistad som Nära hotad (NT) 2015.

Första fynd

Rosén & Wahlenberg (1821): i tallskog på Gothemhammar samt mellan Fårösund och Vialmsudd. Belägg finns just från ”skogen vid Gothemsån”, men också från Torsburgen 1816 (Rosén i S, UPS). Knärot finns kvar rikligt på Gothemhammar och i mindre antal vid Torsburgen 2011 (Ingmansson 2011).

Utbredning

Mindre allmän, 37 kartblad, 79 km2-rutor.

karta