ängsvide
Salix starkeana
Mer information om arten

Ursprunglig.
I dag bara två kända lokaler, båda på Ava-näset, Fårö, dels i frisk sandmark intill ett kärr, likt ”en norrländsk rished”, dels på ett hygge med unga sälgbuskar. Det finns ett fåtal äldre uppgifter från ängsmark. Flera av de äldre lokalerna (Havdhem, Västerhejde och Lärbro) låg på sandigt underlag.

Ängsvide har under Projekt Gotlands floras inventeringar också rapporterats från fuktig skogsmark, kärrängar, myrkanter och källmyrar på mellersta Gotland (Johansson 1987). I detta slags biotoper, som är otypiska för ängsvide, kan man lätt förväxla nödvuxna exemplar av svartvide med ängsvide. Dessa uppgifter karakteriseras här som osäkra.

Bara äkta ängsvide ssp. starkeana är känt från Gotland.

Första fynd

Fries (1853): ”…en form av Salix depressa som Herr O. Westöö observerat på Gotland”. Först funnen av F. Kolmodin 1851 i ”Controllör Lind-bergs äng” vid Bjärs äng i Vall (Kolmodin i VI).

Utbredning

Sällsynt. 1 kartblad, 2 km2-rutor.

Lokaler

uppgifter sedan 1983:
Fårö, Avanäset, Sandhajd, frisk sandmark intill kärr, hanex., 1983 (170597 643155 GF; Högström & Fåhræus 1983, Fåhræus 1992), funnen på 1970-talet; 350 m SSV Vessa Pers, på hygge i skog med yngre sälgbuskar, honex., 1983 (170785 643160 GF; Högström & Fåhræus 1983, Fåhræus 1992).

äldre uppgifter:
Havdhem, Libbenarve, ett honex., 1908 (KJ i UPS, VI; Johansson 1910b), 1930 (Fr i LD).
Vall, Bjärs, 1851 (se primäruppgift), här samlad fram till 1908 (Fr i UPS), enligt Johansson (1897) fanns det bara få buskar (honex.) på platsen.
Västerhejde, i en äng, ovanför Vibble kvarn, 1897 (TV i UPS), 1909 (Fr i LD det. T. Karlsson 1990), till 1911 (Fr i GB), ”i fara att utrotas genom odling” enligt Johansson (1910b).
Visby, 1864 (Wensjoe i UPS – korrekt etiketterad?).
Bäl, Gane nära kanalen, 1914 (KJ i UPS).
Lärbro, prästgårdens trädgårds äng, 1917 (TV i UPS).
Rute, Fardume, 1865 (Hoffman i LD).
Fårö, Sandhajd, se ovan.

osäkra eller oriktiga uppgifter:
Lojsta, ca 1 km S Broträsk, 2 närbelägna lokaler i rika källmyrar, ca 1986 (165753 635656 och 165759 635671 BSn, SSn; Johansson 1987); 1,5 km N Broträsk, i kärr V bäcken, 1986 (1657-- 6359-- BSn, SSn, BSn & SSn i LD; Johansson 1987, ombestämd till S. myrsinifolia av T. Karlsson 1990).
Etelhem, 100 m S Rongärdshagen, 1 ex. vid körväg 1992 (166073 636456 GBF); 1,8 km ONO Kauparve, fuktig skogsmark, 1986 (1659-- 6363-- GBF; Johansson 1987).
Garde, 600 m O Mårtens-träsk samt ca 1 km NO Mårtensträsk, fuktigt hygge resp. myrkant, 1990 (166664 636222 resp. 166665 636270 GBF).
Ardre, 3 km S kyrkan, kalkfuktäng, 1986 (1673-- 6362-- UG; Johansson 1987).
Eksta, 550 m SSO Kvie, vid f.d. banvallen, ca 1990 (164505 635260 BoA).
Hejde, 2 km O Stenstugu, 1986 (1657-- 6364-- GI; Johansson 1987).
Östergarn, Grogarnsberget ca 500 m SO Grogarns, 1 ex. i kalkfuktäng 1986 (168523 637183 UG; UG i LD; Johansson 1987) och ca 200 m O Grogarns, 1 ex. i kalkfuktäng 1986 (168510 637210 UG; Johansson 1987).