zebrafibbla
Hieracium caesiomurorum
Ursprunglig.
Företrädesvis i frisk tallskog eller barrblandskog, ibland mer öppet, t.ex. i bryn eller ute på kalkhällar, klippor eller klapperstensfält. Utbredningen är koncentrerad till den norra delen av Gotland med isolerade förekomster i Garde och (förr) Silte. Fram till nu känd från 25 socknar (Tyler 2015, i brev). Johanssons karakteristik (1897): ”På n. delen t. allm., på mellersta h. o. d. Måttl.” passar fortfarande bra.
Första fynd
Dahlstedt (1894 s. 44–48); även Johansson (1897 s. 134). Först samlad i Visby, på branterna vid Snäckgärdet 1881 (K.J. Lönnroth i UPS). Fördes tidigare till hagfibblor.
Utbredning
Tämligen allmän, 23 kartblad, 31 km2-rutor. Provrutor: 1,2 %.
Lokaler
Uppgifter sedan 1983: Garde, Västerhejde, Anga, Follingbo, Norrlanda, Vallstena, Stenkyrka, Hejnum, Boge, Othem, Hellvi, Lärbro, Hangvar, Hall, Fleringe, Rute och Bunge.