backvial
Lathyrus sylvestris
Mer information om arten

Troligen ursprunglig på Gotska Sandön; på övriga Gotland inkommen, bofast.
Backvial växer på Gotska Sandön i lövmorer, på randdynens insida samt i dynsänkor (Ingmansson & Petersson 2006), och här tycks den vara ursprunglig. På övriga Gotland är arten funnen på vägkanter, i diken och vid gamla hamnlägen, på en lokal växer den i granskog nedom en klintkant. Backvial är mindre allmän på Gotska Sandön (nio växtplatser), sällsynt på övriga Gotland. Fynden nära hamnar i Klinte, Visby och Hellvi (S:t Olofsholm och Smöjen) indikerar att backvial kommit till dessa områden med sjöfarten.

Första fynd

Arwidsson (1938): området vid Fyrbyn samt Hamnudden på Gotska Sandön, Fårö, 1921 (enligt TV). Tidigare uppgiven av Wahlenberg (1824–26): Gotland (utan lokal). Cederwald (1867) uppgav dock att växten troligen inte fanns på Gotland (enligt Wö). Även Johansson (1897) ifrågasatte Wahlenbergs uppgift, eftersom belägg saknades. Arten samlades dock redan 1860 från Gamlehamn i Visby (E. Fåhræus i VI), vilket antyder att den kommit in med barlast.

Utbredning

Sällsynt, 14 kartblad, 19 km2-rutor.

Lokaler

uppgifter sedan 1983:
– Hemse, vid f.d. järnvägen, 1993 (1656-- 6349-- LJ).
Klinte, området SO Barlastkajen till Kalkugnskajen, två närbelägna bestånd: ett rätt stort snår i vägkant resp. ett 100-tal ex. bland lusern i en vägkant fram till hästhage 1996 (16432- 63642- resp. 16434- 63643- EBJ).
Västerhejde, Kneippbyns vattenland längs nedfarten, 1995–2002 (164588 638974 JP, TS), här först funnen 1966 (F. Lundberg i GB).
Visby, s.v. delen av Kungsladugårdshällarna, 1 ex. i granskog vid klintfot 1986–87 (164606 639010 JP; Ingmansson & Larsson 1987); Västra Törnekvior, i dike, 1986 (1649-- 6391-- HSt).
Hejdeby, Hejdeby hällar, SV kalkbrottet, rikligt i buskridå 1999 (TL).
Hellvi, S:t Olofsholm vid hamnen, 1988 (16849- 64036- IE; Engquist 1989); Smöjen, f.d. kalkbrottets n.ö. del, flerstädes, 1985–2002 (168753 640500 IE, KEP, JP; Engquist 1985, Johansson & Larsson 1986).
Fårö, Gotska Sandön (de flesta lokalerna är karterade hos Ingmansson & Petersson 1989, 2006): Hamnuddsgläntan, 10 ex. 1988, 2004 (16997- 64734- JP) och just S Tersordsäng, i tallskog, 1988 (169994 647370 GI, BL, JP), från Hamnudden känd sedan 1921 (se primäruppgift); 150 m N Gamla kyrkogården, vid väg i tallskog, 1988 (169961 647406 GI, BL, JP); nära Mausoleet, 1988 (17009- 64732-; Ingmansson & Petersson 1989); 350 m NNO Tärnuddens fyr, i blandskog innanför randdynen 1988 (170395 647413 GI, BL, JP); Kyrkuddsmoren, i sluttning innanför randdynen, 1988, 2004 (170528 647656 GI, BL, JP), även i kant av dynsänka vid Kyrkudden; ca 1 km NV Kyrkudden, spridd innanför randdynen 1988, 2004 (170495 647706 GI, JP); utanför Hertas svag, 2 ex. under tall i svacka mellan stranddyn och körväg 2009 (169783 647798 JP); O Hertas svag, i tallskog på randdynens insida, 1988 (169826 647828 GI, BL, JP); 50 m SV Kapellet, i öppen ekskog, 1988 (169825 647894 GI, BL, JP), här noterad redan 1967 (Lindgren 1968); Fyrbyn, på jordkällaren, 1988 (senare försvunnen), och vid torrdasset, 2004 (169812 647931 GI, BL, JP), i Fyrbyn känd sedan 1921 (se primäruppgift).

äldre uppgifter:
Västerhejde, 1966, se ovan.
Visby, Gamlehamn, 1860, se primäruppgift.
Fårö, Gotska Sandön, Hamnudden, 1921, se primäruppgift; Gamla gården, 1967 (Lindgren 1968); SV Kapellet, 1967, se ovan; Fyrbyn, 1921, se primäruppgift.

karta