Ursprunglig.
Varjehanda ängsmark, betad eller slåtterhävdad, vid gårdar, i åkerrenar och vägrenar, på ruderatmark, såsom soptippar, upplagsplatser och i utkast. Arten gynnas av god tillgång på näring, då den kan bilda täta, högvuxna bestånd (Linné skriver från sin öländska resa att hundkäx växte i humlegården ”så hög, som en Karl med utsträkt arm råka kunde”).

Hundkäx är spridd över hela Gotland, och som den höga andelen provrutor visar är den också mycket vanlig. Johanssons (1897) karakteristik, ”Allest.”, stämmer bra i dag.