Ursprunglig.
Vi har bara ett fåtal uppgifter om växtmiljöer, men gemensamt för dem är att arten finns på sandiga jordar. Den är rapporterad från öppen ängsmark och ängen (även igenvuxna) och förefaller tålig mot bete. Eftersom vi inledningsvis missbedömde artens frekvens och bara begärde in lokaluppgifter med 500 m noggrannhet har vi få exakta växtplatser. Johansson (1897) ansåg arten som ”Sälls. utom i några få socknar”. Fyrkantig johannesört har nog alltid varit en stor sällsynthet på Gotland, med undantag av socknarna Rone, Hemse, Burs och Stånga. Redan Matsson (1895 s. 19) noterade: ”I Burs allmän. Den är eljest mycket sällsynt på Gotland.”
Första fynd
Utbredning
Sällsynt, 20 kartblad, 22 km2-rutor.
Lokaler
uppgifter sedan 1983:
– Hamra, området vid kyrkan, 1995 (1652-- 6319-- LÅP).
– Öja, nära Valar fyr, ca 1988 (1646-- 6325-- BAl).
– Rone, mellan Mattsarve och Gullgårde, 1991 (1661-- 6344-- GBF), samlad redan 1907 vid Mattsarve (Fr i S; Johansson 1910b).
– Hemse, Högby äng, 2001 (165472 634930 GI, JP); SO Stangmyr (Hulte 1:43), i skogsdunge på sand, 1994 (165935 635070 JP).
– Burs, området SV Lingvide, 1991 (1663-- 6348-- GBF); mellan Stavars gård och Häffinds, i igenvuxet resp. betat änge, två växtplatser, 1989 (166538 634683 resp. 166508 634718 GI); runt Vidringe, 1991 (möjligen Stånga socken, 1662-- 6351-- GBF); området runt f.d. soptippen, 1991 (1663-- 6351-- GBF), från Burs först rapporterad som allmän 1893 (Matsson 1895).
– Sanda, Smiss 1:18, i fårbetad ängsmark vid å, ganska rikligt 1987 (164537 636865 JP), från Sanda först rapporterad före 1897 (TV enligt Johansson 1897), samlad 1908 (Fr i S).
– Visby, S Krokska dungen, i gräsmark, 1986 (16493- 63915- JP; Ingmansson & Larsson 1987), möjligen avsåg ett fynd vid Länna 1857 denna lokal (Wö enligt Johansson 1897), samlad även 1920 (SNS i VI), se även primäruppgift.
– Östergarn, i området Fakle–Sande, 1985 (1684-- 6369-- MT).
– Anga, området O kyrkan, 1989 (1674-- 6376-- LJ).
– Vänge, området NV Disrojr, 1986 (1664-- 6370-- JP).
– Gothem, runt Västerbjärs, 1993 (1673-- 6388-- BGa).
– Källunge, i området runt Burs, 1984 (1665-- 6392-- JP).
– Lokrume, i området Grausne–Änge, 1995 (1662-- 6400-- LÅP).
– Othem, ö. delen av golfbanan till 200 m N Klints, på betesäng, ca 1990 (167490 640335 BGJ), gräsmark på sand, 1994 (16754- 64034- JP), nedom Klints först funnen före eller senast 1917 (Fries 1917).
– Hellvi, området vid Norrgårde mot Bångå, 1986 (1683-- 6404-- KE, YE).
äldre uppgifter:
– Rone, se ovan.
– Stånga, stationen (Johansson 1897), även 1911 (Fr i LD conf. P. Lassen 1987, L. Fröberg 2006).
– Burs, se ovan.
– Alskog, sandområdet (Fries 1934).
– Ardre, Liffride sandområde (Fries 1934, ms).
– Hejde, Häglajvs och Gervalds (An enligt Johansson 1897).
– Väte, Kvie (Fries 1914).
– Sanda, se ovan.
– Atlingbo, Isums, 1947 (Fr i S rev. Köhler 1956).
– Västerhejde, Vibble (Fries 1914).
– Visby, Djupkviar och Gråbo (Johansson 1910b); Länna, se ovan.
– Vänge, nära Bjärges station (Wö enligt Johansson 1897).
– Lokrume, Hammars, 1853 (Wö i VI; Johansson 1897, med flera ställen enligt TV, jfr ovan); St. Hammars, mittför vid landsvägen, 1903 (KJ i UPS).
– Bro, sällsynt (TV enligt Johansson 1897); Dubbstycket (Ekes), 1890 (TV i S).
– Othem, Slite (Eisen & Stuxberg 1869); Klints, se ovan.
– Lärbro, Angelbos, 1924 (Fr i S; Fries 1925).
– Fårö, Vinor, 1935 (Fr i S; Fries 1942).
osäkra uppgifter:
– Hejnum, Högården (Andersson & Jacobson 1984), belägg som bekräftar uppgiften har ej setts.
– Fårö, Gotska Sandön, Gamla gården och Kapellänget, 1967 (Lindgren 1968), men arten har inte noterats av andra besökare på Gotska Sandön.
