Kulturföljeslagare.
Sandiga, gärna betade, torrängar och strandängar; även i ängen samt på åkrar, alvar och kulturgräsmark. Säve (1837) angav trådklöver från bara en lokal utöver Rosén, och ännu på 1870-talet var arten känd bara från fem socknar. Johansson (1897, 1910b) skrev att trådklöver förekom ”Flerst.”, motsvarande mindre allmän, och uppgav arten från 22 socknar. Under Projekt Gotlands flora är trådklöver funnen i minst 59 socknar. Arten ökade alltså starkt från och med mitten av 1800-talet och även under 1900-talet, kanske delvis p.g.a införsel med frö.
Första fynd
Landeberg (ms 1811): ”på åkrar och brända fläckar i Fröijel, Mästerby och Sanda” (jfr Johansson 2010). I tryck hos Hartman (1820) med referens till Rosén, som samlade trådklöver vid Nors på Fårö 1816 (Rosén i UPS). Wahlenberg (1806) anförde att Linnés ”T. procumbens” (angiven under gotlandsresan) kunde omfatta både jordklöver och trådklöver (men de två beläggen i Linnés herbarium är jordklöver).
Utbredning
Tämligen allmän, 103 kartblad, 334 km2-rutor.
