glandelfibbla
Hieracium pseudodiaphanum
Mer information om arten

Ursprunglig.
Barrskog, ängen, sandiga åkrar. Spridd över nästan hela Gotland med äldre lokaler från Hamra till Bunge. Sedan 1983 är arten emellertid rapporterad från bara fem lokaler; troligen är den mycket förbisedd. Johanssons (1897) bedömning ”H. o. d. på n. och mellersta Gotl.; sälls. på södra” förefaller vara i överkant för dagens förhållanden.

Första fynd

Dahlstedt (1894 s. 172–174, H. diaphanum ssp. diaphanum var. pseudodiaphanum): från elva socknar. Johansson (1897 s. 136, H. diaphanum β) pseudodiaphanum) gav exempel från sju socknar där han själv sett arten. Först samlad i Klintehamn 1873 (K.F. Thedenius i S).

Utbredning

Sällsynt eller mindre allmän (?), 5 kartblad, 5 km2-rutor.

Lokaler

Uppgifter sedan 1983: 
Alskog, ca 800 m S Hallgårds, 1988 (167178 635790 MA det. T. Tyler).
Anga, S Österby, 400 m N Löså, 1987 (167475 637477 MA det. T. Tyler).
Bro, ca 1 km SO kyrkan, 1989 (165986 639628 MA det. T. Tyler).
Boge, på och S udden Tjälderholm, sandig barrblandskog vid havet, 2006 (1677-- 6393-- T. Tyler & A. Sennikov i LD).
Fleringe, 200 m NNV Hässle, torr tallskog på fossila strandvallar, 2006 (168303 642199 T. Tyler & A. Sennikov i LD).

Äldre uppgifter: Hamra, Grötlingbo, Hemse, Linde, Stånga, Lau, Etelhem, Ardre, Klinte, Hejde, Sanda, Tofta, Hogrän, Västerhejde, Visby, Östergarn, Gammelgarn, Kräklingbo, Vänge, Halla, Viklau, Follingbo, Endre, Gothem, Vallstena, Lokrume, Bro, Lummelunda, Tingstäde, Boge, Othem, Lärbro, Rute och Bunge.