skogsfibblor
Hieracium sect. Hieracium
Under våra inventeringar avgränsades gruppen skogsfibblor vidare än nu; flera arter har nämligen överförts till den nyuppställda sektionen krattfibblor sect. Bifida. Skogsfibblornas utbredning är koncentrerad till norra och mellersta Gotland; den nuvarande sydgränsen ligger vid Fröjel–Linde–Etelhem–Garde (det finns en äldre utpostlokal i Silte med smal trollfibbla H. lanuginosum och siltefibbla H. siltense). Sektionen omfattar 18 arter på Gotland, av vilka en är endem för Gotland.
Första fynd
Wahlenberg (1806): ”Hieracium murorum β. Här och der.” Detta namn betecknade i Flora Svecica (Linnæus 1755) en art med (i övers.): ’vid basen mångtandade, hjärtlika blad’, vilket passar väl in på skogsfibblor. Men Wahlenberg accepterade bara fyra Hieracium-arter; de övriga tre var gråfibbla H. pilosella (nu Pilosella officinarum), revfibbla H. Auricula (nu Pilosella lactucella) och flockfibbla H. umbellatum. Det talar för att såväl skogsfibblor som hagfibblor och krattfibblor inbegreps i H. murorum. Säve (1837) redovisade både H . murorum och H. sylvaticum; ett belägg taget (C. Säve i VI, i övers.): ’på soliga klippor och stenar vid Visby’ med namnet H. murorum visar en krattfibbla.
Utbredning
Tämligen allmän. 58 kartblad, 101 km2-rutor (fynd som bestämts till art). Provrutor: 6,1 %.