Förvildad, bofast.
Odlad och spridd till soptippar, jord- och skräphögar, vägkanter och grustag. Funnen i 33 socknar under Projekt Gotlands flora. För växtens historik på ön se Johansson & Larsson (1997). Johansson (1897) angav artens frekvens som ”H. o. d.”, motsvarande tämligen allmän, och gav exempel från 31 socknar. Möjligen var denna uppskattning i överkant. Socknar med fynd under vår inventeringsperiod är ungefär lika många som på Johanssons tid, vilket tyder på rätt oförändrad frekvens sedan slutet av 1800-talet.
Första fynd
Landeberg (ms 1811; jfr Johansson 2010): ”V.[äxer] ymnigt på åkerrenarna vid Quie i Heide.” I tryck först hos Hartman (1820): åkerrenar i Havdhem och Hejde (Rosén). Rosén & Wahlenberg (1821) återgav Landebergs uppgift från Hejde och tillade Havdhem. Samlad av Rosén 1818 (i UPS), och tidigare, redan 1701–02, av Münchenberg.
Utbredning
Mindre allmän, 39 kartblad, 53 km2-rutor.
