Ursprunglig.
Två av de sju kända lokalerna, Kopparsvik i Visby och Norrbys i Othem, publicerades redan av K. Johansson 1897 under namnet ”E. hiemale b) polystachion”. Gotlandsfräken är inte sedd på senare tid, men kanske finns den ännu kvar, förbisedd. Den tycks kunna vara långlivad; den fanns vid Kopparsvik i nästan etthundra år.
Förekomsten av denna hybrid på flera lokaler på Gotland är svår att förklara, eftersom en av föräldrarna, E. ramosissimum, helt saknas i Norden. Den har en sydlig utbredning i Europa men har några få utposter i Baltikum, och det är möjligt att den tidigare funnits även på Gotland.
Första fynd
Hauke (1963), utan närmare angivande av lokal. Först insamlad vid Kopparsvik i Visby (i övers.) ’på blöt, lerig jord’ (C. Säve i VI vid. T. Karlsson). Vid Kopparsvik samlades gotlandsfräken senare även 1888 fram till 1927.
Utbredning
Utgången? Senaste fynd 1948.
Lokaler
äldre uppgifter:
– Västerhejde, 1903 (N. Albani-Mellblom i LD det. H. Nielsen 1991); Kneippbyn, 1912 (T. Erdmann i S det. R.L. Hauke 1959).
– Visby, 1908, 1909 (N. Albani-Mellblom i LD resp. D. Hylmö i LD det. H. Nielsen 1991); Kopparsvik, se primäruppgift, även bland slånbuskar, 1888 (KJ i S, som Equisetum hiemale f. polystachion, det. R.L. Hauke 1959), härifrån belagd fram till 1927 (Fr i LD, S det. H. Nielsen 1991 resp. R.L. Hauke 1959 och T. Karlsson 2008); Visborgs slätt, 1907 (H. Smith i S det. R.L. Hauke 1959); Broväg, Skogsholm, sandig tallskog, 1917 (TV i S det. T. Karlsson 2008).
– Väskinde, Pilmyr, 1940 (T. Norlindh i LD det. H. Nielsen 1991, E. Wall i S).
– Lummelunda, Lummelunds bruk, uttorkad bäckravin, 1919, 1920 (TV i S det. R.L. Hauke 1959).
– Othem, Norrbys, 1895 (M. Östman i S det. R.L. Hauke 1959), 1948 (Fr i S det. T. Karlsson 2008).