skogskornell
Cornus sanguinea
Mer information om arten

Ursprunglig.
Öppen till halvsluten miljö, främst i löv-skog: lövskogsbryn, lövridåer t.ex. mellan åkrar, lövbranter, buskage på häll, dikes- och åkerrenar; även barrskog på kalkmärgel, tallskog, myrkantskog, torrängar, hassellundar och betad hagmark. Oftast har arten antecknats i ängen. Skogskornell är tämligen allmän på Gotland men saknas inom delar av Fårö samt på Gotska Sandön. Även Johansson (1897) bedömde skogskornell som ”Täml. allm.”, så frekvensen har knappast förändrats sedan slutet av 1800-talet.

Första fynd

Linné (Linnæus 1745a nr 131): mot Västergarn. Att döma av reseberättelsen (och även av resedagboken) passerades emellertid inte Västergarn); skogskornell nämndes efter beskrivningen av kyrkan i Mästerby (Linnæus 1745b, 15 juli 1741). Arten samlades redan 1701–02 av Münchenberg.

Utbredning

Tämligen allmän, 144 kartblad. Provrutor: 1,2 %.

karta