Ursprunglig.
Fårsvingel förekommer i ett brett spektrum av miljöer, öppna till halvslutna, torra till fuktiga marker på kalk, lera och sand. Ofta dominerande på torr, öppen mark: alvar, hällmarker, torrängar, öppna hällmarkstallskogar, enbuskmarker och sandmarker. På lerig, vinterfuktig alvarmark växer den ofta i små, tätt strödda tuvor i blottad jord. Den är även ofta antecknad i ängen, någon gång även i mer sluten skog.
Fårsvingel är en av de vanligaste arterna på Gotland, tillika det vanligaste gräset i provrutorna. Johanssons (1897) ”Allest.” gäller fortfarande.