taggkörvel
Anthriscus caucalis
Mer information om arten

Gammal kulturföljeslagare.
I Visby växer taggkörvel ännu vid Ringmuren. Men dess huvudsakliga biotoper i dag är grusiga åkrar och strandvallar på södra Gotland. De lokaler som Johansson (1897) själv sett fanns just vid Visby och längst i söder, i Sundre och Vamlingbo.

Första fynd

Linné (Linnæus 1741 nr 26): ”Wäxer på Öland och Gotland kring wäggar och wägar.” I reseberättelsen (Linnæus 1745b, 23 juni 1741) finns taggkörvel omnämnd från Visby ”på Gator och Kyrkogårdar”.

Utbredning

Sällsynt, 13 kartblad, 29 km2-rutor.

Lokaler

Uppgifter sedan 1983:
Sundre, antecknad från 14 km2-rutor, exempelvis: 600 m NNV Barshageudd, på strandvall, relativt rikligt 1998 (16449- 63118- JP); Hoburgen, i rågåker, 1994 (16414- 63128- JP), i åkerkant, relativt rikligt 2001 (16416- 63129- JP), från Hoburgen känd sedan 1840 (C.F. Nyman i S); Digrans, 1988 (16425- 63125- EBJ), vid Digrans sedan 1934 (M. Engstedt i S); Juvesbranten, fårbetad kalksluttning mot klint, spridd 1983 (16433- 63129- JP), vid Juves redan hos Johansson (1897); kastalen, en bård av plantor utmed s. sidan 2001 (16446- 63146- JP); Barshageudd, grusig strandvall, längs 20 m 2002 (164509 631146 JP), 500 m N Barshageudd, gödslad betesmark, 20 ex. 2002 (164500 631177 JP).
Vamlingbo, 500 m NO Nore, ogräs i rapsåker, 1983 (164812 631520 BL); SSO Nackshajd, 1993 (1644-- 6316-- GI); Mickels grustag, 1984 (16475- 63177- GI).
Hamra, N Skvalpvik, kornåker/träda på kalkgrus, 2007 (165225 631519 JP), från Suders [samma område] samlad 1947 (Fr i GB, LD, UPS).
Havdhem, ca 1 km V St. Rosarve, leråker, ca 1985 (165098 633970 WJ & RJ); Snevide, i trädgård, vanlig 1984 (165418 634014 WJ & RJ).
Hablingbo, 700 m NNV Petes museigård, längs kanten av f.d. åker, 1995 (164298 634280 GI).
Visby, s. delen av Kopparsviksgatan, gatkant, 1 ex. 1993 (164775 639205 JP), känd från Kopparsvik, nära stranden, 1840 (Nyman 1842) och framåt; Ringmuren, alldeles V Söderport, klipps kraftigt under växtsäsongen, ganska rikligt 1986 (164850 639269 GI & BL; Ingmansson & Larsson 1985), 2012 (BGJ), från Söderport känd sedan 1852 (N.C. Kindberg i UPS).
Hejdeby, knappt 200 m O marmorbrottet, ca 1990 (165399 639340 TR).
Lummelunda, grovtippen, 1985 (165775 641045 BL).
Hall, 1,4 km V Nors, ruderatlikt område på lusernvall, 2 ex. 2002 (167031 642406 JP); n.ö. delen av Grönbjärsklint, grotta nedom kalkklint, 20 ex. 2002 (167195 642485 JP), från Norsklint (strax S Grönbjärsklint) samlad 1963 (BP i UME); 900 m O Hasselriv, N Kvarnmyr, invid stängsel i får- och nöthage, 1993 (167232 642557 IE); Halls fiskeläge, vid bod i kalkgrus, 3 ex. 2011 (167422 642607 JP), 12 ex. 2015 (JP), från Halls fiskeläge sedd 1941 (Pettersson ms) och samlad 1946 (Fr i LD, S, UPS).

Äldre uppgifter:
Sundre, se ovan.
Vamlingbo, se ovan; stenig strand i s. delen, 1895 (KJ i UPS, angiven som Klehammarsård hos Johansson 1897); Holmhällar, 1969 (E. Wieslander i LD, S).
Hamra , se ovan.
Öja, Burgsvik, 1910, 1929 (Fr i GB, LD, UPS).
Ardre, Ljugarn, 1897 (J.A.O. Skårman i UPS).
Sproge, utan lokal, 1850 (Anonym i OHN).
Västergarn, hamnen 1914.
Tofta, Blåhäll, 1937 (Fr i S; Fries 1942).
Vall (Säve 1837).
Visby, se ovan; Snäckgärdet, 1865–66 (Wö i VI), samlad i området N Visby till 1915 (R. Hagstrand i UPS).
Follingbo, Hallfrede, 1863 (Anonym i S).
Lummelunda, 1856 (P.T. Cleve i LD), 1884 (H. Nordenström i S), Lummelunds bruk, 1916 (G. Samuelsson i S, UPS).
Hangvar, Irevik i grottor i klintkanten, 1941 (Pettersson 1971).
Hall, se ovan.

karta