Ursprunglig. 
Fuktigt till blött på blottad kalkjord eller bleke (kalkslam) i källmyrar (svämytor, rännilar), agmyrkanter, axagmyrar, fuktalvar, vätar samt på betade strandängar med blottat tunt jordlager ovan kalken; även i diken, kanaler och grustag. Miljötypen i källmyrar benämndes ”Kärr av tagelsäv-typ” av Martinsson (1997) och bedömdes bara omfatta 3 hektar på ön. Tagelsäv är konkurrenssvag och hittas alltid i miljöer med gles eller helst helt utan annan växtlighet. Englund (1942, inventeringar 1928–36) redovisade 221 inprickade lokaler längs öns kuster. Under våra inventeringar är arten inte alls lika ofta rapporterad i strandängsmiljö, men den kan vara förbisedd. Eftersom artens växtmiljöer saknas inom öns jordbruksområden finns tagelsäv inte där. Johanssons (1897) ”H. o. d.” motsvarar ungefär dagens tämligen allmän, vilket innebär rätt konstant frekvens på ön.