sträv kardvädd
Dipsacus strigosus
Mer information om arten

Förvildad, bofast.
Dikeskanter och vägkanter, soptippar, jordhögar och annan ruderatmark. Sträv kardvädd odlades i DBW:s botaniska trädgård i Visby 1913 (KJ i VI), och detta är troligen källan till de förvildade bestånden på Gotland. Äldre fynd är uteslutande från Visbyområdet, dit även noteringarna under våra inventeringar var koncentrerade. Arten har lyckats hålla sig kvar på sina äldre lokaler under lång tid; i DBW:s botaniska trädgård från 1913, senare förvildad, noterad 1985, vid Kopparsvik från 1936 (Fr i S, UPS), noterad vid reningsverket ännu på 2000-talet och från Botairgatan vid Galgberget 1948 (IN i GB), kvar nära S:t Görans ruin [invid Botairgatan] 1986.

Första fynd

Fries (1925, som D. pilosus): ruderatplats norrut från Visby 1925. Samlad där samma år (Fr i GB, LD det. A. Hansen 1992, S det. L. Thorán 1992).

Utbredning

Sällsynt, 18 kartblad, 25 km2-rutor.

Lokaler

Äldre uppgifter:
Visby, utan lokal, 1966 (S. Åberg i OHN); Kopparsvik, 1936 (Fr i S, UPS), jfr ovan, hamnen [= föregående lokal?], 1933 (A. B?? i GB); Galgberget, 1945 (GB, UPS), Botairgatan mot Galgberget, 1948 (IN i GB), jfr ovan; Visby norrut, se primäruppgift; stranden norrut, 1936 (Fr i UPS).

karta