Ursprunglig.
Bäckar och mindre åflöden, agmyrar (ofta i porszonen) samt fuktiga stränder vid Östersjön. Spridd till kulturskapade biotoper: diken, kanaler och viltvatten i f.d. myrar. Funnen under Projekt Gotlands flora i socknarna Vamlingbo (500 m SV kyrkan), Etelhem, Hejde, Gammelgarn, Anga, Kräklingbo, Ala, Buttle, Norrlanda, Hörsne, Gothem, Väskinde, Lummelunda, Boge, Hellvi och Lärbro. De rikaste bestånden finns i Löså och Djupå samt i kanaler i Lina myr. Kärrtörel har alltid varit sällsynt på Gotland, vilket även angavs av Johansson (1897).
Första fynd
Utbredning
Sällsynt, 21 kartblad, 39 km2-rutor.
Lokaler
äldre uppgifter (utanför nutida utbredning):
– Vamlingbo, Rofinds (Eisen & Stuxberg 1869, KJ enligt Johansson 1897).
– Öja, 1860 (A. Levertin i GB).
– Hablingbo, 1902 (O. Pettersson i VI).
– Silte, Siglajvs, 1937 (Y. Thulin i LD).
– Eksta, 1855 (troligen Bopparve, se nedan; W. Stenhammar i GB, Floderus & Stenhammar i UPS), 1862 (F.R. Aulin i GB, S.F. Ekman & S.L. Törnquist i LD); ymnigt mellan Sproge och Eksta (Wahlenberg 1805), motsvarar kanske Dinse vid kanalen (KJ enligt Johansson 1897); Bopparve, 1855 (Wö i LD, VI; Floderus enligt Johansson 1897), 1872 (Zetterstedt 1874), även 1922 (S. Matsson i UPS), 1928 (Fr i LD).
– Fröjel, Kaupe (Fries 1925).
– Visby, 1855 (O. Jonsson i GB); norrut på stranden (Eisen & Stuxberg 1869).
– Dalhem, 1880 (A. Nilsson i LD; An enligt Johansson 1897), 1921 (E. Nystedt i GB).
– Väskinde, Skäggs, 1894 (S. Eriksson i LD).
oriktiga uppgifter:
– Othem, Slite, 1741 (Linnæus 1745a nr 438). Linné lämnade Slite den 2 juli, men kärrtörel påträffades, enligt reseberättelsen, först följande dag, när han lämnat Gothem (Linnæus 1745b s. 226): ”… i en Äng, som låg på högra handen ¼ mihl från Gothum.”
