Ursprunglig.
Växer i många miljötyper, på kalkhällar, alvar och torrängar; ofta i vägkanter och bryn men även i mer sluten skog, ibland i myrkanter. Slån kan bilda stora och ogenomträngliga snår (tynne) tillsammans med hagtorn (Crataegus sp.) i igenväxande betesmark. Slån saknas endast på Gotska Sandön. Den höga andelen för slån i de inventerade provrutorna visar på artens rikliga och spridda bestånd på Gotland. Frekvensen är troligen oförändrad sedan slutet av 1800-talet, då Johansson (1897) bedömde den som ”Allest.”. Bestånden är emellertid troligen större i dag på mark som tidigare betades.