Inkommen, bofast.
De äldsta belagda fynden härrör från hamnplatser (Kyllaj i Hellvi 1852, Gamlehamn i Visby 1854 och Lauter på Fårö 1862), och Johansson (1897) skriver: ”Växten har tydligen blifvit införd med barlast, gräsfrö o. s. v.” Han kände bara till sex fynd; mer spridd blev arten först under 1900-talet. I våra dagar är dess mest framträdande biotoper dikade och nyodlade myrar, i regel vallar men även betesmark, troligen inkommen med vallfrö. Jordreva förekommer även i dikeskanter och vägrenar, i gräsmattor och ibland i störd jord, t.ex. i utkast.
Första fynd
Utbredning
Mindre allmän, 44 kartblad, 69 km2-rutor.
Lokaler
Äldre uppgifter (före 1900; alla utom Klintehamn i Johansson 1897):
– Alva, Kauparve, på en uppkastad grushög utanför trädgården, 1896 (KJ i UPS, VI).
– Klintehamn, vid bäcken, 1898 (KJ i UPS).
– Visby, flera fynd i samma område (vid nuvarande Almedalen): Gamlehamn, 1854 (Wö i UPS), Almedalen, 1854 (Wö i VI), tändsticksfabriken, 1886 (J. Schenholm i VI), även i DBW:s botaniska trädgård.
– Boge, vid ett fiskeläge mellan Vike och Slite.
– Hellvi, Kyllaj, 1852 (Wö i VI).
– Fårö, Lauter, 1862 (A. Stuxberg i VI).
