Kvarstående, förvildad, tillfällig.
Gammal trädgårdsväxt, kvarstående i övergivna trädgårdar eller spridd med utkast till vägkanter, skräphögar och liknande. I övrigt har sex fynd gjorts av obestämda pioner, vilka troligen avsåg denna art (se ovan).
Första fynd
Fröman (1974): kvarstående efter odling i fyrträdgården på St. Karlsö, Eksta. Här fanns bondpion kvar 1992 (16299- 63531- GI; Ingmansson 1995).
Utbredning
Sällsynt, 13 kartblad, 13 km2-rutor.
Lokaler
uppgifter sedan 1983 (flera av dem från Johansson & Larsson 1996):
– Eksta, se primäruppgift.
– Levide, O Dals, vid torpruin, 2004 (16484- 63534- GI).
– Stånga, N Ungbåtels, vid Strömmaån på ödetomt (enligt äldre kartor låg tomten då i Lye socken), kvarstående 1990 (166235 635632 BL), även år 2000 (BaP, GI; Pettersson & Ingmansson 2001).
– Lau, 500 m SO Botvide, i fuktigt dike vid Lausvik, 1996 (167200 635554 GI).
– Hejde, Stenstu, hällbackar, trädgårdsflykting, 1986 (165512 636485 GBF).
– Eskelhem, N Rovalds, på ödetomt (EBJ; Johansson 1998).
– Tofta, Rangstäde 3:1, allmänning nära bebyggelse, ca 1992 (164054 637698 EBJ; Johansson & Larsson 1996, felaktigt placerad i Eskelhem).
– Anga, 700 m V Stenstugu, i ödeträdgård, ca 1985 (16718- 63761- BGJ).
– Follingbo, nära Svajde, i grustag (1652-- 6389-- BL).
– Väskinde, 450 m O skolan, i vägkant mittemot trädgård, 1995 (165655 639940 EBJ).
– Lärbro, 250 m SV Takstenskorset, i vägkant utanför trädgård, 1992 (168008 641326 EBJ).
– Hangvar, 200 m NV Sigsarve, kvarstående vid lambgift, ca 1990 (16698- 64157- TK, SK).
– Fleringe, SO Sikhagen, på skräphög i barrskog, 1999 (168520 642135 GI).