Ursprunglig, även förvildad.
Nässelklocka växer halvöppet till mer slutet, i frisk miljö: lövskog, lövridåer, ängen, lövklädda kalkkullar samt i väg-, dikes- och åkerkanter nära lövskog. Exemplar med vita blommor förekommer sällsynt: Fide (Larsson 1994), Grötlingbo (Fries 1932) och Gammelgarn 1926 (N. Fries i LD).
Vi bedömer att arten är naturlig på södra Gotland, norrut till Fröjel–Gerum–Etelhem samt i Viklau–Vänge–Sjonhem. I övriga delar av Gotland är den även sedd i parker, i trädgårdar, på skräp- och jordhögar samt annan ruderatmark, vilket antyder förvildning från odling (ca 25 rapporterade förekomster). Johansson (1897) angav ”H. o. d. på s. v. Gotl.” (nordligaste lokaler i Vänge, Atlingbo och Follingbo). Detta stämmer bra med dagens situation för de naturliga förekomsterna.
Första fynd
Utbredning
Mindre allmän, 42 kartblad, 115 km2-rutor.
