Ursprunglig (?), gammal kulturföljeslagare.
Åkerogräs, oftast i åkerkanter, något mer vanlig på lättare jordar. Även i trädgårdsland, jordutkast och upplag samt i fuktig blottad jord vid bryor och i bottnen av diken. Någon gång ses den på havssträndernas tångvallar. Som helhet står den i något fuktigare miljöer än pilört.

Englund (1942) karakteriserade åkerpil-ört som ursprunglig på havsstränder, på insandad tång, ofta tillsammans med pilört P. lapathifolia, men växande något lägre och fuktigare än denna. På Englunds utbredningskarta (inventeringar 1928–36, 91 lokalprickar) förekom åkerpilört på ungefär samma strandområden som pilört. Tyvärr har vi för få noteringar om åkerpilörtens biotopval för att kunna göra några jämförelser. Dagens utbredningsmönster visar en del luckor, i synnerhet på norra Gotland, men som helhet är åkerpilört spridd från Sundre till Fårö. På Gotska Sandön saknas den i dag; därifrån finns ett enda fynd, 1903 (Johansson 1907).

Endast vanlig åkerpilört ssp. maculosa är känd från Gotland.