Ursprunglig.
Havsstränder, på strandängar eller sandstränder, nära vattenlinjen, ofta i skonor eller annan tidvis översvämmad mark, ofta dyigt och näringsrikt med tång. Skaftmålla växer gärna skyddat av tuvor eller stenar mot vågorna. Denna underart behandlas inte av Englund (1942); kanske noterade han den som brådmålla ssp. praecox, eller också såg han den inte på öns stränder vid sina inventeringar 1928–36.
Första fynd
Hultén (1971): Visbytrakten (prick på utbredningskarta); mer detaljerat (med fler kartprickar) hos Gustafsson (1976). Johansson (1910b) rapporterade A. patulum var. hololepis och var. sarcophyllum: ”Gothem vid Botvaldavik m.fl.st.”. Enligt Neuman & Ahlfvengren (1901) skulle var. hololepis kännetecknas av ”mycket stora, helbräddade, spjutlika, triangulära fruktskärm på långa skaft”, vilket stämmer bra in på skaftmålla. Ett av Johanssons belägg från Botvaldevik 1910 (i UPS) har i efterhand (M. Gustafsson 1975) bestämts till skaftmålla. Andra av hans belägg därifrån utgörs emellertid av brådmålla A. longipes ssp. praecox (i UPS) eller av övergångsformer mellan skaftmålla och brådmålla (i S). Skaftmålla samlades tidigast vid Langstite i Sproge 1849 (K.J. Lönnroth i UPS det. M. Gustafsson 1975). Funnen under Projekt Gotlands flora åtminstone i närheten av primärfyndet, vid Rullen i Sproge (se nedan).
Utbredning
Sällsynt, 16 kartblad, 18 km2-rutor.
Lokaler
Uppgifter sedan 1983:
– Sundre, Hoburgen, i strandkanten bland gräs och stenar, 1990 (16412- 63120- GI; Ingmansson 1990).
– Vamlingbo, N Killingholm, nära en skonliknande fördjupning i betad strandäng, 1997 (16454- 63233- JP; Petersson 1999a).
– Öja, Sandar, vid nordvästra delen av Faludden, 1990 (1654-- 6323-- GI; Petersson 1991).
– Näs, SO Grundården, på periodvis översvämmad strandäng, 1997 (16456- 63352- JP; Petersson 1999a).
– Grötlingbo, just V Uddvide skär, i tånggödslat sumpområde, vältrampat av nöt, 2008–09 (165533 633221 JP, BGJ).
– Hablingbo, ö. sidan av Petesvik nära bodarna, 1987 (ca 16427- 63419- SHe, GI; Ingmansson & Hedgren 1987).
– När, 150 m SO Närkåns mynning, på sumpstrand, några ex. 2001 (167360 635330 JP).
– Sproge, Rullen, på låg, fuktig, betad, saltvattenpåverkad strandäng, 2000 (16416- 63486- GI).
– Sanda, Vivesholm, på strandäng i skona, 1986 (16422- 63664- BSn & SSn; Johansson 1987).
– Gothem, 200 m ONO Agbod, på sumpig strandäng, 1992 (167922 638506 JP; Petersson 1999a).
– Othem, n.v. delen av Asunden, på betad strandäng, 2008 (1680-- 6403-- JP).
– Lärbro, O Skärsudden, på sumpig havsstrand (rikligt med brådmålla ssp. praecox), 1 ex. 1995 (16799- 64061- JP).
– Rute, Skenholmen, 600 m SSV Långörsände, 1989 (169146 641332 GA; Arnqvist 1990).
– Bunge, Sandviken, 1986 (169365 641696 HR i ARK).
– Fårö (se Petersson 1991), Sudersand på stranden vid semesterbyns s.ö. hörn, 1985 (17042- 64315- GF); vid Holmudden, ca 1984 (1709-- 6431-- och 1709-- 6432-- GF); ö. delen av Ajkesvik, ca 1984 (1705-- 6433-- GF).
Äldre uppgifter (kollekter granskade av M. Gustafsson):
– Öja, Burgsvik, 1925 (Fr i S), 1934 (M. Engstedt i S).
– Fide, Fidenäs, 1931 (Fr i LD), 1936 (Fr i UPS).
– När, Närsholm, 1946 (Fr i GB, LD, UPS).
– Sproge, se primäruppgift.
– Klinte, Klintehamn, 1904 (H. Smith i UPS).
– Västergarn, stranden, 1934 (Fr i LD, S).
– Visby, Gamlehamn, 1853 (K.J. Lönnroth i S, UPS); N Visby, vid havsstranden, 1853, 1855 (Wö i UPS).
– Gammelgarn, Sjaustrehammarn, 1930 (Fr i LD).
– Anga, strand, 1914 (KJ i UPS).
– Gothem, se primäruppgift.
– Othem, Slite, 1917 (Fr i LD).
Osäkra eller oriktiga uppgifter:
– Öja, Burgsviks norra strand, 1925 (Fr i S; Fries 1925; bestämning osäker, liknar mest A. longipes ssp. longipes enligt M. Gustafsson).
– Näs, uppgiven från Burgsvikens västra strand 1986 (Larsson 1986b), men bestämningen är korrigerad till vägmålla A. patula av T. Karlsson (Johansson 1987).
