Gotlands flora - gårdsskräppa

gårdsskräppa

Rumex longifolius

Inkommen, bofast.
Gårdsskräppa har säkerligen blivit införd till Gotland med hamntrafiken, eftersom sex av de elva lokaler som var kända fram till 1950 låg i orter med hamnar. Fyra av lokalerna fanns vid eller nära öns järnvägsstationer. På de tidiga lokalerna växer gårdsskräppa inte i dag. Nu har den rapporterats från gårdsmiljöer, mindre körvägar, åkrar och betesmark. En viss osäkerhet finns beträffande uppgifterna, då bara ett belägg är känt (Hangvar 1996, TK i S) som bekräftar fynden under våra inventeringar. Gårdskräppa är fortsatt sällsynt på Gotland.

Första fynd

Johansson (1897): ”Lärbro vid Storugns i en äng vid stranden, för många år sedan (troligen 1840) funnen av Westöö och senast observerad 95 (Wö!).” Härifrån finns ett äldre, odaterat belägg (Wö i VI) samt ett från 1895 (Wö i VI, UPS vid. S. Snogerup 1989). ”Några individ finnas fortfarande vid Storugns barlastplats” 1909 (KJ i UPS vid. S. Snogerup 1989; Johansson 1910b); senare uppgifter fram till 1939 (Fr i S vid. S. Snogerup 1991).

Utbredning

Sällsynt, 22 kartblad, 39 km²-rutor.

Lokaler

Äldre uppgifter (till 1950; så gott som alla granskade av S. Snogerup 1989, 1991):
– Alva, grusgrop N kyrkan, 1930 (Fr i S; Fries 1934).
– Klinte, Klintehamn, dikeskant, 1925 (N. Fries i UPS).
– Sanda, vid kyrkan, 1928 (Fries 1934).
– Visby, hamnen, 1923 (Fr i S, UPS; Fries 1925).
– Vänge, Bjärges, 1933 (Fr i LD, S; Fries 1934).
– Roma station, 1908 (KJ i UPS; Johansson 1910b), 1910 (Fr i S), 1915 (KJ i S, UPS).
– Martebo station, 1917 (Fries 1920).
– Othem, Slite, 1916 (Fr i S; Fries 1917).
– Lärbro, se primäruppgift.
– Rute, Valleviken, 1944 (Fr i LD, S; Fries ms).
– Bunge, Fårösund, 1927 (Fr i S; Fries 1934).

Osäkra eller oriktiga uppgifter:
Angavs i Petersson (1984) från lövskogarna N Gandarve i Vänge, men belägg togs inte.