Ursprunglig.
Gulyxne växer i gungflyn och blöta källmyrar, på mossklädda tuvor i agmyrar och sekundärt i gamla grustag. Den vill ha ett försiktigt bete och gärna tramp av betesdjur i källmyrarna. Förutom minskat bete och överbete hotas den av utdikningar eller vattenståndshöjningar.
Gulyxne inventerades på Gotland 1984 (Sturevik & Högström 1984), med kompletteringar främst 1989 (Högström & Sturevik 1990), 1992 (M. Löfroth, Naturvårdsverket, material hos ArtDatabanken), 2006 (Paulsen & Petersson 2007) och 2008 (Paulsen 2008). Högst antal plantor (fertila + sterila) noterades 1984 (8 563); sedan dess ses en minskande trend, 1992 räknades 4 258 ex.och 2006 1 974 ex. Glädjande nog hade antalet ökat till 3 869 år 2008. Orkidéer är kända för stora variationer i antal mellan olika år, vilket kan förklara en del av skillnaderna. Den stora förändringen utgörs dock främst av en enskild lokal, Millumträsk, där hela 8 298 ex. räknades 1984 och 3 150 plantor noterades 1992, men där gulyxne inte sågs alls vid de senaste inventeringarna. Orsaken här var dels igenväxning men framför allt ett senare insatt alltför hårt bete. I andra fall har skogsdikning och igenväxning påverkat växtplatserna negativt.
Gulyxne är rödlistad som Nära hotad (NT) 2015 samt upptagen inom EU:s art- och habitatdirektiv.
Första fynd
Hartman (1820): ”G. på stora holmen i Helvigs träsk och på dyorna i Martebomyr åt Lummelundssidan, Rosén.” Uppgifterna kompletteras hos Rosén och Wahlenberg (1821, i övers.): ’på en mindre ö vid Storholmen i Fardume träsk i Hellvi samt på fuktiga ställen i Martebomyr’. Rosén skriver också att arten samlats av Bergius i en våtmark vid Juves i Sundre (Bergius herbarium; Bergius reste på ön 1752). Kollekter finns från ”flotholmar” vid Storholmen i Fardume träsk 1817 (Rosén i UPS) samt, odaterat, från Martebomyr (Rosén i UPS). Gulyxne är flitigt samlad vid Storholmen, senast 1895 (KJ i UPS), då växtplatsen beskrevs mer exakt som ”den nordligaste av de tre holmarna som ligger intill Storholmens SÖ sida”. I Martebomyr växte den ”på gytjiga (dyorna) ställen i M.myr. åt Lummelunda sidan” (Westöö ms 1852, avskrift 1864). Vid Martebomyr samlades arten senast 1904 (H. Smith i UPS).
Utbredning
Sällsynt, 13 kartblad, 21 km2-rutor.
Lokaler
Uppgifter sedan 1983 (uppgifter åren 1984, 1992, 2006 och 2008 se referenser ovan):
– Visby, Åhsbergska hagen, i källmyr, 11 ex. 1984, 6 ex. 1992, senast sedd med några ex. 2005 (165045 639625 BL, BGJ, LÅP), känd sedan 1854 (Wö i VI; Eisen & Stuxberg 1869).
– Ganthem, 1 km SSV kyrkan, i blöt källmyr, 210 ex. 1990, 41 ex. 2008 (166595 637915 LÅP; Högström & Sturevik 1990).
– Gothem, SV Storsund, på mosstuvor i källmyr och ag, 25 ex. 1984, 64 ex. 2008 (167747 638550 JP; 3 ex. inplanterades 1973 från Alnäsaträsk).
– Lummelunda, Björkume naturreservat, i källmyr, 5 ex. 1984 (165805 641145 SH), känd sedan 1972 (SH), 10 ex. 1974 (Nilsson & Gustafsson 1982).
– Tingstäde, Millumträsk, 8 298 ex. 1984, 3 150 ex. 1992, senare försvunnen (166725- 64091-), först noterad med 30–50 ex. 1982 (LÅP enligt Anonym 1982b).
– Hall, SV Harudden vid Grönbjärsstrand, i långsträckt källmyr, 75 ex. 1984, 30 ex. 2008 (t.ex. 167223 642562), härifrån först rapporterad före 1941 (BP enligt Sernander 1941), även sedd i mindre agmyr 150 m S källmyrens v. del, ”ett litet antal” 1985 (Högström & Sturevik 1990); NO Harudden, i strandnära fuktiga grustag, 88 ex. 1992, 187 ex. 2008 (167318 642651 EBJ).
– Fleringe, Ar, SO Blå lagunen, översilad myr vid väg, 335 fertila ex. 2006, 1 194 ex. 2014 (168495 642562 GI), känd före 2006 (HJa & AP); Ar, NO Sandvik, i n.ö. delen av kalkbrottet, 10-tal ex. ca 2004 (169415 642525 HJa; Paulsen & Petersson 2007).
– Bunge, Bungenäs Natura 2000-område, i f.d. grustag och på fuktig havsstrandäng, 275 ex. 1985, 9 ex. 1992 (169505 641745 SH; Johansson & Larsson 1986), här känd sedan 1960-talet (E. Lyth enligt Johansson 1987).
– Fårö, ö. sidan av Limmorträsk ca 500 m SSV Klintängarna, i källmyr intill agmyr, 8 ex. 1984 (169655 642270 GF, GI), här först sedd 1960 (GF; publicerad hos Landin & Brusewitz 1982); ö. sidan av Limmorträsk ca 700 m N Klintängarna, 7 ex. 1984 (16968- 64238- SH); Lansa i Austeränge, brunmosstuvor i agmyr, 7 ex. 1984 (169415 642525); n.v. delen av Marpesträsk, i gungfly (t.ex. 169413 642731; Högström & Sturevik 1990), 200 ex. 1989, 338 ex. 1992, 2 564 ex. 2008; Mölnorträsk i Dyarna, på gungfly, 12 ex. 1984, 287 ex. 1992, 16 ex. 2008 (169725 642763 GBF), i Dyarna först sedd 1951 (Pettersson ms 1951; Pettersson 1958); O Alnäsaträsk, betad rätt sumpig strandäng, 8 ex. 1984, 290 ex. 2008 (169946 642916), här först noterad på betad mark 1951 (Pettersson ms 1951); Fifang, 300 m SO fiskeläget, i källmyr, 50 ex. 1984, 5 ex. 1998, senare igenvuxet efter upphört bete (170496 643291 JP), först sedd här 1961 (GF; publicerad i Pettersson 1971), men en kollekt samlad i agkärr vid Gasmora nära Ajkesvik 1931 (K.G. Ridelius i UPS) avser säkerligen denna växtplats; Nordermorarna, V landsväg, mosstuvor i agmyr (känd sedan 1960-talet, GF), 37 ex. 1984, 100 ex. 2008 (170805 643285) samt Nordermorarna, O landsväg, mosstuvor i agmyr, 7 ex. 1984, 207 ex. 2008 (170782 643325), funnen i 2 ex. 1965 (GF), även 400 m S föregående, 13 ex. 1984 (BSt).
Äldre uppgifter:
– Sundre, Juves (se primäruppgift); Skoge, nedom Jaktvillan, i källområde, ca 20 ex. 1957–58 (B. Klevemark; Högström 1984b).
– Sproge (Eisen & Stuxberg 1869).
– Visby, 1854 och senare, se ovan.
– Gothem, Lina myr i Råbyträsk, försvunnen före myrens dikning 1947 (Ohlsson 1951); Storsund, 1973 och senare, se ovan.
– Väskinde, Själsö, först samlad 1855 (Wö i UPS, VI, O. Jonsson i GB, UPS, M.M. Floderus i UPS; Eisen & Stuxberg 1869), senast tagen 1874 (G. Ge. i GB); Pilmyr (Floderus enligt Johansson 1897).
– Lummelunda, utan lokal 1853–54 (H. Stolz i GB, UPS), men kan avse primärlokalen i Martebomyr (se ovan); nedom Etebols resp. Nyhamn, i källmyr, 1919–20 (Fr i GB, LD, UPS; Fries 1920; om en eller flera växtplatser avses är osäkert), senast samlad inom området SV Etebols (norra), i våtäng 1942 (E. Alvén i LD); Björkume, 1972, se ovan.
– Tingstäde, Millumgras, på gungfly, 1895 (KJ i UPS; Johansson 1897), möjligen samma växtplats även 1898 (Tingstädeträsk anges, S. Smedberg i VI); Millumträsk, 1982, se ovan.
– Martebo, i Martebomyr mot Lummelundssidan, ej sedd sedan 1904 (UPS).
– Hall, S Hasselriv, i agmyrkanter, ”för 20 år sedan” (Rosvall 1976), vilken kan stämma med inprickad lokal hos Ederlöf & Larsson (1973); Grönbjärsstrand, (före) 1941, ännu kvar, se ovan.
– Bunge, sedan 1960-talet, se ovan.
– Fårö, Limmorträsk, 1960 ff, se ovan; Mölnorträsk, 1951, se ovan; Alnäsaträsk, 1951 och senare, se ovan; Fifang, 1931, 1961, se ovan; kärren vid Ava 1872 (J.E. Zetterstedt i LD, OHN, UPS; även Iverus enligt Johansson 1897); Mässingskärr, ”ej sedd på länge” (Landin & Brusewitz 1982).
