Ursprunglig.
Öppna, torra miljöer i blottad sand: sandhedar, sandfält, sandvallar vid kusten, sandbackar, torrängar, sand- och grusgropar; även i jord på hällmark och alvar. Grusviva är särskilt vanlig på de södra delarna av Storsudret samt på Östergarnslandet. Inom ett stort område av centrala Gotland blev arten inte påträffad under våra inventeringar. Härifrån föreligger dock äldre uppgifter: Vivesholm i Sanda, Högklint i Västerhejde, Kungsladugården, Trojaborg och Snäckgärdet i Visby, Bro, Själsö i Väskinde, Lummelunda, Austris i Tingstäde samt File ugn i Othem.
Plantor med mycket kort stjälk påträffas av och till. Johansson (1897) angav Rone och Fårö; äldre uppgifter föreligger även från Eke, Burs, Stånga, Västerhejde, Visby, Östergarn, Lummelunda, Stenkyrka och Othem. Under vår inventeringsperiod påträffades sådana norr om Brunns i Grötlingbo 1985 (BGJ).
Johansson (1897) angav arten som ”Flerst., i synnerhet på n. och s. delarnas sandområden”. Dessa förhållanden äger giltighet än i dag.
Första fynd
Utbredning
Mindre allmän, 54 kartblad, 123 km2-rutor.
