vitknavel
Scleranthus perennis
Mer information om arten

Ursprunglig.
Sandfält. Alla kända lokaler utom en i Silte ligger vid littorinagränsvallen på vägen från Sanda till Eskelhem. På en del äldre växtplatser har vitknavel inte gått att återfinna, så arten minskade under 1900-talet, förmodligen p.g.a. igenväxning efter upphört bete, alternativt bebyggelse.

Första fynd

Landeberg (ms 1811; jfr Johansson 2010), utan närmare angiven lokal. Med tanke på att Landeberg botaniserat vid Stenhuse i Sanda (han noterade klittviol Viola tricolor ssp. curtisii härifrån) är hans uppgift mycket trolig (jfr nedan, äldre uppgifter). I tryck först hos Eisen & Stuxberg (1869): på sandfältet vid Prästgården i Sanda. I detta område fanns vitknavel kvar ännu 2013 (JP). Tidigast samlad vid skolhuset i Eskelhem 1866 (Wö i VI). Tidigare i tryck hos Säve (1837) från Byrummet i Visby, en uppgift som återkom i Eisen & Stuxberg (1869); men Johansson (1897) ifrågasatte uppgiftens riktighet eftersom exemplar från Visby i Säves herbarium (VI) var grönknavel S. annuus.

Utbredning

Sällsynt, 1 kartblad, 1 km2-ruta.

Lokaler

uppgifter sedan 1983:
Sanda, i en sandig hage ca 200 m NO kyrkan, 1987 (164548 636991 GBF; Petersson 1987) till 2013 (JP).

äldre uppgifter:
Silte, vid Petesviken (Matsson enligt Johansson 1897).
Sanda, Juves, 1912, 1937, 1947 (Fr i LD, UPS); Stenhuse, 1935 (Fr i LD, UPS); Prästgården, se primäruppgift.
Eskelhem, Kvarne, 1913 (Fr i S); S kyrkan vid landsvägen, 1895 (KJ i S, UPS, VI; Johansson 1897), även 1898 (KJ i S), vilket kan motsvara Westöös lokal från 1866 (se ovan).