Ursprunglig. Grunda havsstränder, i något fall ilandfluten mängdvis. Få fynd under vår inventering, men verklig frekvens osäker. Johanssons (1897) ”I havet flerst. (?)”, motsvarar ”mindre allmän”, varför en viss minskning kan ha skett under 1900-talet. Osäkerheten är dock stor. Denna växt angavs endast per km2-ruta under inventeringsperioden, varför fyndplatserna är mindre exakta.
Första fynd
Hartman (1858) anger Ruppia spiralis från Gotland i 7:de upplagan av Skandinaviens flora; i tidigare upplagor var skruvnating inte skild från hårnating R. maritima. Skruvnating hade dock samlats redan 1837 i Klintehamn (D.S. Högberg i S, som R. maritima f. pedunculata, det. R. spiralis G. Samuelsson 1918).
Johansson (1897) angav Rosén & Wahlenberg (1821), ”R. maritima”, från västra stranden av Näsudden som förstauppgift för ”Ruppia spiralis” (dvs. R. cirrhosa), men ett belägg som Rosén samlade härifrån 1818 (Rosén i UPS) har senare bestämts som R. brachypus (dvs. R. maritima var. brevirostris) av G. Samuelsson. Inga andra belägg av Ruppia tagna av Rosén är kända.
Utbredning
Sällsynt, 10 kartblad, 12 km2-rutor.
Lokaler
uppgifter sedan 1983: Hamra, Sallmundsudd, 1995 (1653-- 6316-- LÅP). – Hablingbo, Petesvik 400 m N Laxskär, 1995 (164205 634180 GI). – Rone, Langård, mängder i drift 1997 (1661-- 6340-- GI). – Eksta, nära Tärnskär, 1984 (1638-- 6350-- GI); nära Langstiteviken, 1984 (1639-- 6350-- GI); området NO Djauvik, 1990 (1641-- 6356-- MI). – Klinte, Klintehamn, 1990 (1643-- 6364-- MI), från 1837 (se nedan). – Tofta, SO Gnisvärd, 2000 (ca 16389- 63768- TL); Gnisvärdsområdet, 1990 (1638-- 6377-- TL) och tidigare (se nedan). – Östergarn, Herrvik, 1986 (1686-- 6370-- UG). – Hellvi, Hideviken vid badplatsen i drift, 1987 (16830- 64053- NN i S). – Rute, NV Husken, 1990 (1688-- 6410-- IE).
äldre uppgifter: ”Gottland”, 1840 (C. Säve i OHN; troligen Sproge, se nedan). – Öja (Johansson 1910b), Burgsvik, 1931 (Fr i LD, OHN, S, UPS); Unghanseskär (Fries ms). – Silte, Kvarnåkershamn i bräckt vatten, 1951 (B.D. Holma i OHN). – Rone, Ronehamn, 1908 (Fr i LD, S, UPS; Johansson 1910b); Tomtbod, 1964 (BP i UME). – Ardre, Ljugarn, 1852, 1885 (Wö i UPS, VI, N.C. Kindberg i UPS det. G. Samuelsson 1919, F. Nilsson i LD; Johansson 1897). – Sproge, Tjängdarve (C. Säve enligt Johansson 1897). – Eksta, St. Karlsö, Norderhamn och Hien i driften (Fredriksson 1976). – Klinte, Klintehamn, 1837 (D.S. Högberg i S; Johansson 1897), 1852 (Wö i VI; Johansson 1897), 1858 (E.W. Wretlind i Norrköping), 1914 (Fr i LD, S, UPS, KJ i UPS) och senare (se ovan). – Sanda, Vivesholm i drift, 1982 (1642-- 6366-- JP). – Tofta, Gnisvärd, 1930 (Y. Thulin i UPS) och senare (se ovan). – Visby (Le enligt Johans- son 1910b); Snäckgärdet, 1901 (E. Nordström i S); Visby strand, 1921 (SNS i VI). – Gammel-garn, Sjaustrehammarn (Fries ms). – Othem, Slite hamn, 1860 (T. Krok i S). – Lärbro, Storugns (Wö enligt Johansson 1897). – Hangvar, Kappels-hamn (Fries 1920). – Fleringe, Bläse (Fries 1934). – Bunge, Fårösund (Fries ms).
[osäkra eller oriktiga uppgifter: Näs, Näsudden, 1818 (Rosén; Johansson 1897), belägg (i UPS) ombestämt till R. maritima var. brevirostris (se ovan).]
