Spontan hybrid, tillfällig.
Hybriden finns omnämnd redan hos Johansson (1897): ”Hejde på åkrar mellan Tippsarfve och Dans (An); Klintehamn (Thed. 61).” Men ett belägg från Dans i Hejde, samlat av Ahlfvengren 1892 och etiketterat Epilobium adnatum × lamyi (i LD), är grådunört E. lamyi (det. S. Snogerup 2004). Det finns dock även ett belägg från Dans 1890 (An i LD), anonymt bestämt till E. lamyi × tetragonum. Av Thedenius har vi funnit ett belägg av E. lamyi och ett av E. tetragonum, samlade i Klinte 1861 (i GB resp. OHN), men inget belägg av hybriden. Vi betraktar dessa äldre uppgifter som osäkra.
Första fynd
Utbredning
Inga säkra aktuella uppgifter.
Lokaler
äldre uppgifter:
– Silte, i kanten av en rågåker utmed Mästermyr, 1902 (J. Ljungqvist i UPS).
– Hemse, Oksarve, 1962 (T. Sundin i GB).
– Etelhem, 1918, se primäruppgift.
– Tingstäde, 1921 (E. Nordström i GB).
– Bunge, Fårösund, 1927 (E. Nordström i GB).
osäkra uppgifter (de flesta utan belägg):
– Hablingbo, 1 km N Stenstugu, dammkant i grustag, 2001 (164931 634547 JP).
– Gerum, V russparken, i vårfuktigt grustag, 1999 (165095 635845 JP).
– Alva, St. Ringome, S om returvattendammarna, fuktig åkerväg, 2001 (165352 634675 JP).
– Alskog, Laus holmar, Skarpholmen, 1990 (1677-- 6355-- GI; ev. hybrid med E. tetragonum, bestämning osäker, det. T. Karlsson).
– Klinte, 1861, se primäruppgift.
– Hejde, 1890, 1892, se primäruppgift.
– Sanda, 500 m N Äskes, dike, 1997 (164727 636884 JP).