Ursprunglig.
Gökärt förekommer i öns sandområden, där den växer på gräsmark och vägkanter i gles tallskog, ibland tillsammans med ljung. Den finns även i ängen och betesmark på sand samt i lövmorer på Gotska Sandön. Arten är allmän i socknarna runt Visby, mindre allmän på Fårö och i övrigt sällsynt. Åtta av de tio fynden i provrutorna avser de utbredda bestånden i skogarna öster om Visby. Koncentrationen till Visbys omgivningar är svårförklarad (samma gäller för backvicker Vicia cassubica). Gökärt har med all säkerhet ökat i Visbyområdet sedan slutet av 1800-talet; de äldsta beläggen härifrån samlades på 1880-talet.

Dagens utbredning stämmer i stora drag med Johansson (1897), som dock angav att gökärt är ”täml. allm.” i Hejde (enligt An), där vi saknar rapporter från Projekt Gotlands flora. Några uppgifter från södra Gotland (Grötlingbo och Fröjel) har tillkommit sedan dess (Johansson angav inga förekomster söder om Östergarn).