Ursprunglig.
Vit skogslilja växer rikligt i östra och nordöstra Gotlands barrskogar, inkl. Gotska Sandön. Den förekommer framför allt i tallskog på sand eller grus och även på lerigare jordar, men den kan också växa i barrblandskog eller i ren granskog. Den finns också i ängsmark och lövskog, särskilt rikligt på Sudret. Vit skogslilja är tämligen skuggtålig; på öppnare växtplatser vill den inte ha alltför torrt.

Vi har ingen tillfredsställande förklaring till varför vit skogslilja har en så markant koncentration till östra/nordöstra Gotland och Sudret, i övriga delar av Gotland är den mycket glest spridd. Kanske har den svårt att klara den hårda sommartorka som präglar stora delar av Gotland; den östra sidan av ön har något fuktigare markförhållanden.

Former med svagt rosa blommor har sällsynt noterats från Sanda, norr om Vivesholm, vaxgula från Norrlanda, Liste ängar, och Fårö, Kalbjärga (Larsson 1994). En klorofyllfri planta med blekgula blad har också iakttagits i barrskog ca 1 km norr om Vivesholm (Fors 1986).

Johansson (1897) skriver: ”H. o. d. på n. och n.ö. Gotl., sälls. på s.v.; saknas på ett bredt bälte af mellersta delen.” Detta stämmer förvånansvärt bra med dagens utbredningsbild, även om enstaka fynd också finns på mellersta Gotland. Johansson uppger få växtplatser på södra delen, där det nu finns rätt många fynd. Möjligen har den ökat i de numera obetade skogsmarkerna på ön.