vårfryle
Luzula pilosa
Ursprunglig.
Frisk till torr tallskog, ängsbarrskog, blåbärsgranskog, lövskog, hassellundar, sumpskog och ängen; någon gång på tallbevuxen sandhed och sandstrand. Ofta i utbredda bestånd. För dessa biotoper stämmer Johanssons (1897) ”Allest.” mycket bra in även i dag. Dess vanlighet framgår även av den höga närvaron i provrutorna.
Första fynd
Wahlenberg (1805): ”på Hedarna ymnigt”. Samlad redan 1701–02 av Münchenberg.
Utbredning
Allmän, 169 kartblad. Provrutor: 18,8 %.
