Gammal kulturföljeslagare.
Kulturföljeslagare som ogräs i åkrar, företrädesvis i höstsäd, spridd genom utsädet. Ibland kvar genom fröspill från en förekomst året innan, då även i vårsäd eller i en inte alltför välskött trädesåker eller gles vall. Dess förekomst som åkerogräs är beroende av att mindre välrensat utsäde fortfarande cirkulerar. I varje fall på Fårö var det länge så (Petersson 1995).
Under 1800-talet förekom klätt ”allestädes” på Gotland (Wahlenberg 1806, Johansson 1897). Under första hälften av 1900-talet var den i snabbt avtagande, främst troligen på grund av effektivare frörensning – detaljerna i förloppet är vad Gotland beträffar tyvärr inte kända, men ännu på 1950-talet var klätt vanlig i höstsäd i Lau och försvann sedan på ganska kort tid (BaP i brev). Efterforskningarna under Projekt Linné gav en utbredningskarta för perioden omkring 1970 till 1976 med förekomster i Hamra, Eksta, Tofta, Gammelgarn, Bunge och Fårö (Nilsson & Gustafsson 1977b). För perioden 1977–82 redovisade Svensson & Wigren (1983) 49 lokaler, vilka representerade 25 gårdar från När, Eksta, Fröjel, Stenkumla, Östergarn, Stenkyrka och framför allt Fårö, som stod för 17 av förekomsterna. Antalet observerade förekomster under ett år varierade från 10 till 23, och merparten, i genomsnitt ca 65 %, fanns i rågåkrar. I andra hand – och inte lika rikligt som i rågåkrar – påträffades klätt i veteåkrar. Klätt påträffades också i träda eller i vall, men då bara enstaka.
Sedan 1978 har klätt – med gotländskt ursprung – odlats i ”allmogeåkrar”, där den förekommit i stor rikedom (Jacobson 1981). Frön har också senare avsiktligt spritts ut i vägkanter och åkerkanter.
Under 1990-talet återkom klätt regelbundet bara i Vamlingbo, vid Häftings i Hangvar samt kring Butleks och Dämba på Fårö (senare odlad där). Fynden i Hangvar låg vid en gård där den tidvis odlats i ”allmogeåkrar”. Under 2000-talet återkom klätt i Vamlingbo (2009) och visade sig tillfälligt i Tofta (2000) och Visby (2002 och 2009). Troligen är arten nu försvunnen som ”spontant” åkerogräs, eftersom den är beroende av frötillförsel genom utsädet; däremot kan den även fortsättningsvis dyka upp som en tillfällig rymling från trädgårdar eller ”allmogeåkrar”.
Växtplatser där klätt såtts ut eller kan härröra från tidigare odling har uteslutits i listan över fynd.
Såvitt känt förekommer endast åkerklätt ssp. githago på Gotland.
Första fynd
Utbredning
Sällsynt, 22 kartblad, 30 km2-rutor.
Lokaler
Uppgifter sedan 1983 (flertalet av de äldre uppgifterna hos Petersson 1999c):
– Vamlingbo, N kyrkan, relativt rikligt i rågåker, sådd med gårdens eget utsäde 1994, kvar 1998 (16475- 63188- BAl, LAS) och 2009 (GI).
– När, Liffor, i slutet av 1980-talet (BSt); 700 m SO Frigges, i rågåker, 1 ex. 1996 (167170 634955 JP).
– Tofta, S Hojgards myr, på en nyanlagd dammvall, 14 ex. 2000 (16393- 63803- TL; Petersson 2001a).
– Stenkumla, 200 m O St. Home 1:29, 1985 (164318 638219 RE).
– Västerhejde, ca 500 m N skolan, i v. vägrenen av väg 140, 1 ex. 1987 (164582 638785 GI).
– Visby, Oscarsstenen nära landsvägen, på grävd ruderatmark, 2 ex. 2010 (164753 639096 OMa i ARK); strax S brandstationen, på jordvall, enstaka 1988 (16511- 63948- BL); Norra kyrkogården, på ett nyanlagt område, ca 100 ex. 2002 (165000 639541 EBJ; Petersson 2002a).
– Östergarn, S Kaupungsklint, i stenig åker, tidigare rågodling, 1984 (168380 636924 MT); ovanför Herrvik, i vägkanter, ett stort bestånd 1998 (avsiktligt utsådd?; 16864- 63704- JP).
– Bro, N Bro stajnkalm, i gräsmark nära vägkant, 1 ex. 1999 (ursprung okänt; 16575- 63962- JP).
– Hangvar, området runt Sojdsmyr norrut mot St. Häftings, sex växtplatser: hörn av vallåker, 1990 (166864 641867 TK); rågåker, 1996 (16684- 64187- TK), kant av fodervall, 1990 (166864 641871 TK), åkerkant, 1991 (166852 641897 TK); kant av gammal åker, 1990 (166902 641853 TK); rågåker, 1990 (166880 641901 TK).
– Fårö, 1 km SV Dämba, 1987 (169640 642110 GF); 400 m SO Dämba, 1982–86 (169750 642125 GF; här senare odlad, JP; Petersson 2004a) samt ca 600 m O Dämba, i rågåker, 1987, i havreåker, 1988 (16978- 64215- RSt, JP, GI; Johansson 1988), kvar vid Dämba 1994 (GI; från området mellan Dämba upp mot Hammars finns inexakta uppgifter från 4 km2-rutor (GF), men dessa kan avse fynd före Projekt Gotlands flora); Butleks och Nors, i rågåkrar, 1984 (170245 643280 GF), 1990, 1991, 1994 (17027- 64326- GI); Skär, i rågåker, 1984 (17069- 64338- BH, GI; Ingmansson 1984c); flera odaterade fynd har gjorts vid Skär, men de kan avse tiden före Projekt Gotlands flora).
oriktiga uppgifter:
Den ”odlade form” som noterades från ett sandtag vid Kilen, Västerhejde, 1987 (Johansson & Larsson 1996) avsåg purpurklätt Lychnis coronaria.
