Ursprunglig.
Gles, torr till fuktig skog, ofta örtrik tallskog samt i skogsbryn, även i Gotska Sandöns morer; ofta i ängen. På någon tidigare lokal i ängsmark har den emellertid gått ut efter gödsling. Arten har troligen oförändrad frekvens då även Johansson (1897) betecknade den som allmän.