Ursprunglig? 
Få noteringar finns om växtmiljö. Naturliga ståndorter är åar, agmyr och träsk; även grustagsdamm, viltvatten, torvgrav och stenbrott anges. Förmodligen är smalkaveldun ursprunglig på Gotland, men eftersom arten var så sällsynt ännu vid slutet av 1800-talet (se nedan) kan det inte helt uteslutas att den invandrade till ön vid mitten av det århundradet. I slutet av 1800-talet var arten mer sällsynt än i dag; Johansson (1897) angav bara tre växtplatser i kärr och myrar. Smalkaveldun ökade under 1900-talet, men inte lika dramatiskt som släktingen bredkaveldun. Orsaken kan vara att den är mer bunden till naturliga miljöer och inte är lika benägen att utnyttja nyskapade vatten eller mer näringsrika förhållanden.