Ursprunglig.
Frisk till fuktig ängsmark, ängen eller (inte alltför sluten) blandskog. Arten är ojämnt fördelad på Gotland. Johansson (1897) bedömde att den var allmän på sandområdena; i övrigt förekom den här och där. Vi delar inte helt den uppfattningen: ängsviol är inte vanlig på tunn (sand)jord över hård kalksten, t.ex. i kalktallskog eller på hällmark, men i betes- eller slåttermark (på sandjord eller lerjord) är den snarast allmän. Eftersom stora delar av ängesmarken uppodlats och bete på naturlig ängsmark gick tillbaka under 1900-talet är arten troligen inte lika vanlig i dag som på Johanssons tid.

Endast äkta ängsviol ssp. canina är känd från Gotland.