grodmöja
Ranunculus trichophyllus
Ursprunglig.
Samma biotoper som vanlig vattenmöja: bryor, även i fuktig lerjord i kanterna, andra grunda vatten, våta svackor i betesängar. Grodmöja förefaller gynnad av betestramp. Den förekommer även i vätkanter och i grunda vattensamlingar på kalkhäll; här bedömer vi att den är ursprunglig. Även Johansson (1897) ansåg grodmöja vara allmän.
Första fynd
Landeberg (ms 1811; jfr Johansson 2010). I tryck först uppgiven från Gotland av Eisen & Stuxberg (1869); äldre uppgifter (Wahlenberg 1805) om ”Ranunculus aquatilis” kan ha varit baserade på observationer av grodmöja. Tidigast samlad vid Storugns i Lärbro 1855 (Wö i LD det. G. Dahlgren 1990).
Utbredning
Allmän, 152 kartblad.
