klintefibbla
Hieracium manotrichum
Mer information om arten

Ursprunglig.
Funnen i lövängar, i gles tallskog och på en banvall. Äldre uppgifter föreligger från fem (möjligen sex) socknar. Under 2000-talet funnen endast i Boge, vid Tjälderholm, 2006 (T. Tyler i LD; Tyler 2010).
Klintefibbla är endem för Gotland.

Första fynd

Johansson (1905a): ”Klintehamn, äng och hagmark vid gränsen mot Sanda socken; Fröjel socken, gamla strandvallar norr om kyrkan.” Samlad redan 1861 av en Anonym botanist (i S). På etiketten står: ”Gotland, Klint. slut. juni 1861”. Belägget bestämdes till klintefibbla av T. Tyler 2001. Arten räknades tidigare till skogsfibblor.

Utbredning

Sällsynt, 4 kartblad, 4 km2-rutor.

Lokaler

Uppgifter sedan 1983:
Fröjel, 1,5 km OSO Puser, 1987 (164891 635828 MA det. T. Tyler).
Ala, NV n. spetsen av Visne myr, 1988 (167010 636590 MA det. T. Tyler).
Gothem, nära vägen Langskog–Jusarve, 1985 (167139 638676 MA det. T. Tyler).
Boge, Tjälderholm, 2006, se ovan.

Äldre uppgifter:
Stånga, Lojsta slott, 1936 (Fr i S).
Fröjel, stenig backsluttning vid landsvägen N kyrkan, 1903 (KJ i UPS).
Klinte, 1861 (Anonym i S); Klintehamn, 1949 (Fr i LD); Klintehamn, i fuktig skogsäng och även i angränsande tallskog, 1898 (KJ i UPS, S, typexemplar, VI); ”i en lund mellan Klintehamn och ”Valla södra kvia”, 1882 (K.J. Lönnroth i S); vid järnvägen till Sanda, 1945 (Fr i LD, S, UPS).
Visby, 1894 (E. Nordström i S).

Osäkra eller oriktiga uppgifter:
Stenkyrka, 1928 (S. Nordenstam i S, ej accepterad av T. Tyler).
Othem, Othemars, 1916 (Fr i S, ”möjligen…” enligt T. Tyler 2001).