Inkommen, förvildad, kvarstående, tillfällig.
Odlad som foderväxt, ibland i gräsmattor (Johansson 1998), tidigare på barlast (Johansson 1897). På åkerrenar (kvarstående?), vid ladugårdar, på halm-, jord- och skräphögar, ruderatmarker, väg- och dikeskanter. Äldre uppgifter finns från åtminstone sexton lokaler (enbart LD, S och VI genomgångna). Arten ökade troligen något under 1900-talet, vilket förmodligen beror på att den då odlades i större utsträckning.
Första fynd
Utbredning
Sällsynt, 36 kartblad, 50 km2-rutor.
Lokaler
äldre uppgifter:
– Öja, Burgsvik, 1929 (T. Norlindh i LD).
– Fide, Fidenäs, 1925 (Fr i LD, S).
– Ardre, Ljugarn, ”gräsmatt. i fru Wallanders trädg.”, 1890 (Krok i S; Johansson 1897, Aulin 1914).
– Klinte, Klintehamn, åkerjord, 1919 (T. Arwidsson i S).
– Klinte/Sanda, Klintehamn–Sanda, 1920 (G. Haegerstolpe i S). Sanda, landsvägsdike, 1 individ 1920 (troligen samma lokal som föregående, samlad dagen efter Haegerstolpes kollekt; TV i S).
– Hejde (An enligt Johansson 1897).
– Västerhejde, Stenstugu, 1909 (Fr i LD, S, UPS).
– Visby, 1899 (R. Cronstedt i S det. T. Karlsson 2012); Gamlehamn, se primäruppgift; Hästnäs myr, i åker, 1910 (KJ i UPS; socken anges inte).
– Östergarn, 1954 (G. Hasselrot i LD), mellan Katthamra och Grogarn, vägkant, 1954 (H. Jungstedt i S det. E. Asplund 1954).
– Roma, 1913 (C.A. Ringenson i S), 1922 (SNS i VI); Kungsgården, 1913 (Fr i LD, S).
– Follingbo, vid Dede å, 1902 (KJ i UPS). – Endre, vid Sylfaste (Fr i LD, S).
– Dalhem (Ekeby anges), Vidunge, 1938 (Fr i LD det. L. Fröberg 1983, S det. C. Hammarsjö 1998).
– Tingstäde, Furbjärs, 1922 (Fr i S).
– Othem, Slite, 1933 (Fr i LD).
