Ursprunglig.
Torr till frisk tallskog, gärna på sand, även i ängs- och blåbärsgranskog samt skog på torvjord och i myrkanter, på Gotska Sandön i lövmorer; även i nordvända granskogssluttningar och ung tallskog. Att björkpyrola är allmänt spridd i de gotländska skogarna framgår även av den höga andelen provrutor. Johansson (1897) bedömde arten som ”Täml. allm.”. Utifrån dagens frekvens innebär det att björkpyrola förmodligen ökade något under 1900-talet. Arten kan eventuellt ha gynnats av ett minskat utmarksbete.