Förvildad, troligen inkommen, bofast.
Tofsäxing finns på Gotland endast på Gotska Sandön. Där växer den på klapperfält och sanddyner. Det framgår inte helt klart om växten avsiktligen planterats eller oavsiktligen inkommit med andra plantor. Mer eller mindre sammanhängande bestånd finns på Gotska Sandön i Källahamn och Arnagrop norrut mot Säludden; dessutom finns isolerade förekomster öster om Björkmoren och vid Gumskullen. De två senare växtplatserna kunde inte återfinnas 2005.
Första fynd
Johansson (1907): på en sanddyn på nordöstra delen av Gotska Sandön, Fårö, 1903, där sandbindningsåtgärder utförts. ”Det kan därför anses tämligen säkert, att växten nyligen inkommit genom människans förvållande.” Kollekter samlades på norra sidan 1903 (KJ i UPS, VI). Tofsäxing växer ännu kvar på Gotska Sandön (se nedan).
Utbredning
Sällsynt, 2 kartblad, 5 km2-rutor.
Lokaler
uppgifter sedan 1983 (fynd 1988: GI, BL, JP; Ingmansson 1988, Ingmansson & Petersson 1989, 2006): Fårö, Gotska Sandön, O Bendalen några tuvor på sandmark 1988 (170450 647760) samt innanför Källahamn i glesa bestånd 1988, 2009 (170412 647787 JP), från Källahamn rapporterad redan 1921 av Vestergren (Arwidsson 1938); SV Arnagrop på randdynen, 1988, 2004 (170377 647763 JP); just S Säludden, rikligt på sandgräshed 1988 (170372 647822), från Säludden rapporterad redan 1921 av Vestergren (Arwidsson 1938) samt samlad på ”klapperfältet” 1937 (BP i UME); 100 m O Björkmoren i renlavmatta i gles sandtallskog, 1988 (169956 647922); Gumskullen (16985- 64793- MI; Ingmansson & Petersson 2006).
äldre uppgifter: Fårö, Gotska Sandön, se primäruppgift samt ovan.
osäkra eller oriktiga uppgifter: Hemse, 1890 (T. Sätervall i S) kan bero på etikettförväxling.