äkta förgätmigej
Myosotis scorpioides
Ursprunglig.
Öppen, fuktig till blöt miljö: bäckar, åar, bryor, sumpområden och fuktmarker; även diken, kanaler och någon gång i agmyrskanter. Äkta förgätmigej växer något blötare än vanlig sumpförgätmigej M. laxa ssp. caespitosa. Arten har stora luckor i utbredningen. Den är dock vanlig längs Gothemsån (jfr Linnés uppgift ovan). Arten kan emellertid också vara inkommen här i samband med utdikningarna vid mitten av 1900-talet; vi har bara hittat ett par äldre uppgifter från högt upp i Gothemsåns vattensystem, Romamyr och Källunge. Dagens frekvens överensstämmer med Johanssons (1897) bedömning ”Flerst.”.
Första fynd
Landeberg (ms 1811; jfr Johansson 2010): ”Myosotis palustris, V.[äxer] vid Närs å”. Artnamnet inkluderade vid denna tid även sumpförgätmigej M. laxa, men med tanke på Johanssons (1897) uppgift om M. scorpioides, ”Närs å, mängdv.!”, är det sannolikt att det var denna art som Landeberg angav. I tryck först hos Säve (1837). Linnés (Linnæus 1745b, 2 juli 1741) uppgift, ”Myosotis”, från Gothem, är tidigare, men den kan alternativt ha avsett sumpförgätmigej (M. laxa, se denna art), vilken inte skildes från äkta förgätmigej förrän under första delen av 1800-talet. Samlad redan 1701–02 av Münchenberg (i övers.): ’i ängar’.
Utbredning
Mindre allmän, 84 kartblad, 206 km2-rutor.
