gråbinka
Erigeron acris
Ursprunglig.
Öppet, på torrängar (ofta sandiga), kalkhällar, beten, sanddyner, körvägar, väg- och dikeskanter, banvallar, grus- och sandtag. Johansson (1897) uppgav ”Mycket allm.”. Detta är lite i överkant i dag; en viss minskning skedde nog under 1900-talet.
Endast vanlig gråbinka ssp. acris är känd från Gotland.
Första fynd
Linné (Linnæus 1745b, 3, 14 juli 1741): Kräklingbo, kalkberg på Torsburgen, samt Eksta, St. Karlsö.
Utbredning
Allmän, 174 kartblad.
