Spontan hybrid.
Föräldraarterna till denna hybrid är ängsnycklar Dactylorhiza incarnata och fläcknycklar D. maculata. Ängsnycklar är diploid, dvs. varje kromosom föreligger i två kopior, medan fläcknycklar på Gotland företräds av två underarter, skogsnycklar ssp. fuchsii, som också är diploid med totalt 40 kromosomer, samt, mindre allmänt, Jungfru Marie nycklar ssp. maculata, som är tetraploid med totalt 80 kromosomer.
Hybriden mellan ängsnycklar och skogsnycklar blir, liksom sina föräldrar, diploid, och det är denna som man oftast stöter på i den gotländska naturen, gärna i fuktiga till blöta diken eller kantzoner mot myrar. Den växer ofta enstaka eller i små bestånd och tycks ha nedsatt fertilitet (Hedrén 2005).
Hybriden mellan ängsnycklar och Jungfru Marie nycklar kommer att vara triploid, med en kromosomuppsättning från ängsnycklar och två från Jungfru Marie nycklar. Den bör ha mycket nedsatt fertilitet och är troligen mycket ovanlig på Gotland.
Ur dessa första generationens hybrider kan det på olika sätt uppstå plantor med fyra kopior av var kromosom, två från vardera av den ursprungliga föräldern (mekanismerna diskuteras av Hedrén 2005). Dessa förs av Hedrén (2005) till arten dubbelnycklar Dactylorhiza majalis, vilken innefattar minst två underarter på Gotland, av vilka sumpnycklar Dactylorhiza majalis ssp. lapponica är den mest spridda. Den andra underarten är gotlandsnycklar Dactylorhiza majalis ssp. elatior.
Här redovisar vi de uppgifter som kommit in under Projekt Gotlands flora under namnet Dactylorhiza incarnata × maculata, liksom äldre uppgifter (litteratur och herbarier) under detta namn eller äldre namn som vi förmodat motsvarar primärhybriden. Vi har, med några undantag, inte kunnat avgöra om skogsnycklar eller Jungfru Marie nycklar ingår och ger följaktligen en gemensam lista. Troligen är nästan alla hybrider med skogsnycklar, men i de flesta fall finns, förutom skogsnycklar, även Jungfru Marie nycklar inom högst ett par kilometers avstånd från hybridlokalerna. Hybrider med Jungfru Marie nycklar kan inte uteslutas.
Det är ganska iögonfallande att de äldre lokalerna nästan aldrig återfinns bland de senare lokalerna, de sedan 1983. Man skulle kunna säga att primärhybriden på var och en av sina växtplatser bara är tillfälligt förekommande, men att den trots det kan ses som bofast på Gotland genom att det hela tiden bildas nya hybrider.
Uppgifter om större eller mer långlivade bestånd kan gälla en tetraploid med hybridursprung, även om vi för närvarande inte har kunskap nog att uttala oss därom. Vi redovisar dessa uppgifter för sig.
Hos Rosvall (1976, med bild s. 83) beskrivs en hybrid där blodnycklar ssp. cruenta uppges som en förälder. ”Någon enstaka gång har jag hittat hybrider mellan blodnycklar och Jungfru Mariehand. Både stam, blad och blommor var tätt fläckade, som fräkniga.”
Första fynd
Utbredning
Sällsynt, 19 kartblad, 24 km2-rutor.
Lokaler
Uppgifter sedan 1983:
– Vamlingbo, Nore, översvämmad mark, många ex. 1980, bara några få 1983, igenväxt (164832 6314090 SH).
– Näs, Näsudden, ca 300 m SV pkt 7,4, fuktäng, ca 1988 (164533 632912 BAl).
– Burs, 550 m SO Lukse, 1991 (166370 634510 BL).
– Ardre, 900 m O Kaupungsslott, bar mark vid bäck, 2005 (167581 636320 JP).
– Träkumla, 600 m NO Tjängdarve, strax S där en körväg korsar Dularån, mullrik frisk jord i dalgång vid bäck, blad 25 cm långa och 6 cm breda, nästan heltäckande fläckiga på ovansidan, gröna under, rikblommigt ax med långa stödblad, ängs- och skogsnycklar i närheten, 2003 (165123 638580 JP).
– Västerhejde, Charlottendal, fuktäng intill bäcken, 1 ex. 2010 (164587 638686 GI).
– Östergarn, Östergarnsberget, N (den västra) nordspetsen av Gannemyr, ca 1992 (168221 637011 IM, EBe).
– Anga, s. kanten av Sandviken, obetad strandäng med rödsvingel, älggräs och gles vass, 2 ex. med fläckiga blad 1987 (167637 637990 BGJ).
– Follingbo, 1,2 km NV St. Kallings, sumphål med viden nära agmyr, blad med kraftigt fläckad ovansida, ljus-grön undersida, relativt mörkt röda blommor med kraftig teckning, ängs- och skogsnycklar i närheten, 2003 (165240 638586 JP); i ö. kanten av f.d. grustaget, sippermark ner mot detta, majnyckellika hybrider, troligen mellan ängs- och skogsnycklar, flera ex. 2004 (165220 638835 JP).
– Gothem, 400 m S Storsund, 1990-talet, uppgiven som hybrid mellan Dactylorhiza incarnata var. ochroleuca och D. maculata ssp. fuchsii (167755 638533 AKe).
– Othem, vid motionsspåret i n.n.ö. delen av Bogeviken, fuktig, gles skogsmark, 2007 (1678-- 6401-- GI m.fl.).
– Hangvar, Stigmyr (se nedan under hybriden med ssp. maculata); Räntlausmyr, enstaka vid brya 1996 (166885 641695 GI m.fl.).
– Hall, v. kanten av Lillmyr, källmyrslik kant av agmyr, 2006 (166918 642128 JP); Harudden, en av de strandära grustäkterna, tre högvuxna ex. 1996 (167315 642645 GI).
– Fleringe, just N Mölner, källmyr med rännilar från källor i kalkkant i SSO, numera obetat bortsett från visst bete av rådjur, 2005 (168154 641780, JP), 200 m N Mölner, kalkgräsmyr med källmyrskaraktär, obetad, 2005 (168145 641792 JP), NV Hässle, källmyr, 2006 (168309 642238 JP).
– Rute, Kauparve (se nedan under hybriden med ssp. maculata).
Uppgifter sedan 1983, större bestånd:
– Levide, 900 m NO Sallmunds, längs ca 200 m ca 1990 (164946 635154–635175 BoA).
– Visby, Visborgs slätt, fuktig gräsmark, 3 ex. 1999, men omkring 100 ex. 2012 (164740 639025 GI m.fl. resp. JP).
– Norrlanda, Djupån, 250–550 m V åmynningen, totalt 15 storvuxna ex. upp till 65 cm höga och med ofläckade blad (167687 638162 fram till 167715 638178 DP).
Äldre uppgifter:
– Mästermyr, 1897 (E. Haglund i UPS).
– Lau, Lausmyr, 1926 (E. Asplund i S).
– Ardre, Ljugarn, 1895 (E. Feilitzen i UPS).
– Klinte, Klintehamn, prästängen, 1887 (S. Andersson i S; Krok 1889; Johansson 1897).
– Sanda, Anderse (Fries ms).
– Mästerby, 1907 (H. Smith i UPS).
– Eskelhem, n. delen av Vikmyr, mellan Cladium och laggen, 1942 (BP i UME).
– Västerhejde, vid Nygårds, 1912 (Fries 1914).
– Visby, kärrmark nära Endreväg, ¼ mil från staden, 1910 (KJ i UPS).
– Kräklingbo, V St. Hammars, dike vid igenlagd åker, 1950 (BP i UME).
– Roma, Romamyr, 1849 (K.J. Lönnroth i UPS, som Orchis elatior Fr.?).
– Dalhem, nära Dalhemsån, 1902 (Johansson 1910b).
– Ganthem, äng vid kyrkan, enstaka ex. 1909 (KJ i UPS; Johansson 1910b) som O. incarnata × maculata.
– Norrlanda, Barblunden, f.d. slåttermark (slåtter in på 1940-talet), rik lokal (Andersson & Jacobson 1984).
– Gothem, Lillmyr, S Storsund, vägkant i myr, 1947 (BP i UME).
– Ekeby, nära Endre, sparsamt (Fries ms).
– Väskinde, ovanför Själsö (Fries ms, samma som följande?); Själsö, 1946 (G. Hasselrot i OHN, som O. incarnatus × maculatus).
– Bäl, Västers myr, 1914 (KJ i UPS).
– Boge, SV Västers, källkärr i lågstarräng, 1950 (BP i UME).
– Hellvi, Aurskallsviken, innersta delen (Pettersson 1971).
– Hangvar, Skälstäde myr, 1890 (KJ i UPS; Johansson 1897).
– Rute, mellan kyrkan och Kauparve, vid bäcken i myrens n. del, 1881 (K.J. Lönnroth i UPS); Valle, 1908 (H. Smith i UPS).
– Bunge, Ojnaremyr, i brya i s.v. kanten av myren, 1943 (BP i UME).
– Fårö, innanför Norsta hauar, i kanten av dynkärr, 1948 (BP i UME).
Osäkra uppgifter (enligt rapportörens kommentarer):
– Sundre, Skoge, 230 m VNV Kägelbacke, sumpområde i norr, mot buskage, 2006 (164485 631293 JP).
– Lärbro, Hojmyr, 1992 (167296 641128 GI); 700 m SSV Nors, gräsmyr, 1992 (167639 641437 JP).
– Fleringe, 850 m NO Mölner, obetad kalkgräsmyr, 2005 (168225 641832 JP).